I statens eller Guds tjänst?Föreningen stat – religion en lång och konfliktfylld historia
I olika tider har religionen använts som en politisk slagpåse för att stärka makthavarnas position i samhället. I 1600-talets Sverige var detta särskilt tydligt.
I syfte att förankra en kunglig expansionspolitik fick prästerna en framträdande roll. De kallades till riksdag och bildade där ett eget politiskt stånd. Jämfört med kontinentens ständerförsamlingar var det svenska prästeståndets ställning närmast unik. Vad berodde det på?
Historikern Cecilia Ihse visar i sin avhandling hur prästerna kom att medverka till statens fiskala och militära organisering. I högre grad än andra stater kom den svenska att integrera och nyttja den kyrkliga organisationen i politiska syften. Prästernas uppgifter i staten var dock inte bestämda från början. Riksdagen blev den arena där prästens roll i staten kom att definieras. Konsekvensen blev att religionen politiserades och politiken teologiserades, allt för att tjäna den styrande maktens syften, samtidigt som ett nära samarbete utvecklades mellan präster och kungamakt.
Genom att studera ett äldre samhälles politiska struktur kan vi bättre förstå vårt eget samhälle och omvärld. Det blir då tydligt att föreningen stat – religion har en lång och konfliktfylld historia. För svenskt vidkommande upphörde formellt sett bandet mellan stat och kyrka år 2000, men i fråga om värderingar och moraliska frågor är kyrkan ännu en viktig normbildare. I andra länder finns motsvarande mönster. Bara under de senaste åren har olika lobbygrupper i USA arbetat för att tydligare sätta religionen och kristna värderingar på den politiska agendan. Även i den muslimska världen finns en lång tradition där religionen genomsyrar samhällets politiska dagordning. För att förstå och förklara politiken krävs sålunda insikter om religionens betydelse – och vice versa. Cecilia Ihses avhandling klargör detta samband.
Doktorsavhandlingens titel: Präst, stånd och stat. Kung och kyrka i förhandling 1642 – 1686
Disputation: fredag den 29 april kl. 10.00 i hörsal 8, Hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Daniel Lindmark, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet.
Cecilia Ihse kan nås på telefon 031-13 07 47, 0705-58 94 07 eller e-post cecilia.ihse@historia.su.se
