Ansiktslös vård försvårar väntan på ledbyte
Ett ”vårdande samtal” så tidigt som möjligt kan betyda mycket för dem som står på kölista för ledprotesoperation och även minska kostnaderna, skriver Mats Sjöling i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 13 maj.
I Sverige får årligen ca 20 000 personer en höft- eller knäledsprotes till följd av artros eller skada i leden. Väntetiden för operation är i många fall upp till tre år. I offentliga register finns statistik om antalet personer som väntar, väntetidernas längd och det antal operationer som genomförs. Däremot saknas kunskap om hur de berörda upplever sin situation.
Avhandlingen utgår från ett patientperspektiv, där deltagarna har fått möjlighet att delge sina erfarenheter och upplevelser via intervjuer, frågeformulär och smärtskattningar. Fynden kan både ligga till grund för fortsatt forskning och vara ett diskussionsunderlag kring vårdens struktur och innehåll. Svensk sjukvård är av tradition effektivitets- och produktionsinriktad och patienten ses i stor utsträckning som en maskin i behov av underhåll, vilket också framgår av svaren i avhandlingen.
Ett huvudfynd är att de som väntar på sin ledprotesoperation möts av ett ansiktslöst ”system” som behandlar dem inhumant och oetiskt. De känner sig betraktade som objekt och nonchalerade, vilket gör att de upplever ett lidande orsakat av sjukvården. När de själva får berätta om vad de vill och förväntar sig, talar de om att bli sedda som fullvärdiga människor, trodda och tagna på allvar.
Det finns också positiva inslag bland svaren. En stor del av patienterna anger att de är nöjda eller mycket nöjda med den vård och smärtbehandling som de fått under vårdtiden. Också i intervjuerna lyfter man fram många positiva synpunkter på personalens bemötande i samband med vård och behandling, men det är viktigt att poängtera att den positiva upplevelsen huvudsakligen kommer när vården har ”fått ett ansikte”, dvs. i de mellanmänskliga möten som dagligen pågår via telefon, mottagningsbesök och vid vård på sjukhusens avdelningar. I detta möte behöver patienten utrymme för att berätta om sin upplevelse och sitt lidande och möjliggöra ett äkta möte – ett ”vårdande samtal”. Att initialt möjliggöra ett sådant vårdande samtal kan i längden visa sig vara ett kostnadseffektivt sätt att minska antalet kontakter med sjukvården. Vid möten i vården bör personalen komma ihåg att det som för dem är rutin och vardag, kan vara något totalt livsavgörande för patienterna.
Mats Sjöling är verksam vid Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitet, Sundsvall, samt vid Avdelningen för folkhälsa och forskning, Härnösand-Medelpads sjukvårdsförvaltning, och nås på tel. 060-14 85 28, mobil 070-670 27 27, e-post: mats.sjoling@lvn.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, anestesiologi och intensivvård, och har titeln ”Experiences of abandonment and anonymity among arthroplastic surgery patients in the perioperative period: Some issues concerning communication, pain and suffering”. Svensk titel ”Upplevelser av övergivenhet och anonymitet under den perioperativa perioden bland patienter med behov av ledprotes”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Tandläkarhögskolan, Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Björn Sjöström, Institutionen för vård och kultur, Högskolan i Skövde.
