Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 maj 2005

”Oskyddade” psykologiska mönster hos kvinnor med fibromyalgi

Doktorsavhandling i psykologi av Kerstin Wentz

Fibromyalgi är ett långvarigt tillstånd av värk från hela kroppen vars orsaksbakgrund är okänd. Denna avhandling vill belysa psykologiskt fungerande hos kvinnor med fibromyalgi. Avhandlingen belyser också psykologiskt fungerande kopplat till att en liten del kvinnor också tillfrisknar från värktillståndet. Kvinnor med fibromyalgi och kvinnor som tillfrisknat har djupintervjuats. Kvinnornas egna ord har utgjort grunden för att upptäcka psykologiska mönster i relation till fibromyalgi. Kvinnorna har det gemensamt att man som vuxen på olika sätt inte kunnat skydda sig från övermäktig fysisk och psykisk belastning. Man har ofta låtit sig invaderas av andras behov och bekymmer och låtit sig själv överbelastas både till kropp och själ. Ett dominerande mönster av intensiv aktivitet har kompenserat svårigheter avseende att bearbeta och bry sig om den egna personen och livssituationen. En orealistisk syn på den egna kapaciteten/orken var mycket vanlig bland kvinnorna. Bilderna av de egna behoven, såväl kroppsliga som känslomässiga, har ofta varit vaga. Rädsla, trötthet eller lokaliserad smärta har inte fått varna för överbelastning. Kvinnorna hade också det gemensamt att man som barn hade överbelastats mentalt, samtidigt som det stöd ett barn behöver inte har funnits till hands i tillräcklig grad.
Fibromyalgi-symtomen kommer när den intensiva belastning som kvinnan utsätter sig för ökar ytterligare. Livet med fibromyalgi präglas av en bibehållen stegrad nivå av mental belastning tillsammans med de kroppsliga symtomen. De kvinnor som tillfriskade från fibromyalgi gjorde det i samband med att den stegrade mentala belastningen kraftigt minskade. En sådan lättnad i belastningen kunde utgöras av att livssituationen kraftigt förbättrades eller att man pga av en annan sjukdom eller pension minskade sin höga aktivitetsnivå eller sin ambition att vara intensivt aktiv.
Genom ytterligare studier där andra/nya kvinnor med fibromyalgi fick fylla i frågeformulär om sitt psykologiska fungerande före insjuknandet, sitt nuvarande psykologiska fungerande och sin nuvarande livskvalitet kunde de framtagna mönstren jämföras med friska kvinnor i samma ålder och med samma utbildningsnivå. En jämförelse gjordes också med kvinnor som led av långvarig värk med känd medicinsk bakgrund. Denna jämförelse gav stöd för antagandet att de psykologiska mönstren, både från vuxenlivet före debut i fibromyalgi och samtidigt som man har fibromyalgi, har betydelse för smärtsyndromet fibromyalgi. Särskilt intressant har varit att se att svarsmönstren på enkäterna skiljer sig åt mellan kvinnor med fibromyalgi och kvinnor med annan långvarig smärta. De framtagna resultaten innebär en möjlighet att förstå betydelsen av psykologisk och fysisk överbelastning och bristande självomhändertagande vid kroppslig sjukdom. Utifrån berättelserna från de kvinnor som tillfrisknat kan man anta att det är viktigt att noga dosera sin aktivitetsnivå och inte utsätta sig för stark psykisk spänning för att inte få symtomen tillbaka. Det är som om kroppen inte längre accepterar att man av och till ”trampar på gaspedalen” utan istället reagerar med fibromyalgi symtom.
Avhandlingens titel: Fibromyalgia and self-regulatory patterns. Development, maintenance or recovery in women
Avhandlingsförfattare: Kerstin Wentz , tel. 031-826230(bost.), 031-343 1184(arb.)
e-post:.kerstin.wentz@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Kerstin Armelius, Umeå
Tid och plats för disputation: Fredagen den 20 maj 2005 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen,
Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera