Helkeramiska tandbroar håller bra, visar avhandling
Helkeramiska tandbroar fungerar i stort sett lika bra som de broar som görs mest idag, d v s med en bas av metall. Det visar en ny avhandling från Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola. – Helkeramiska broar har estetiska och biologiska fördelar, och användningen ökar. Men hittills har den kliniska dokumentationen varit begränsad, säger avhandlingens författare, övertandläkare Per Vult von Steyern.
Keramer används idag ofta vid framställning av tandersättningar. Porslin är ett sådant material som används för tandkronor när enstaka tänder gått sönder, men också som yta på tandbroar med en bas av metall.
– Keramer liknar tandemaljen och är att föredra av estetiska skäl. Men det viktigaste är att materialet är biokompatibelt, det vill säga att det inte bryts ner i munnen, inte skadar omgivande vävnader eller orsakar allergier, förklarar Per Vult von Steyern.
Därför har tandläkare i snart ett halvsekel försökt utveckla keramer som håller för framställning av tandbroar utan inblandning av metaller eller andra material som förstärkning, så kallade helkeramiska tandersättningar. Problemet har varit att helkeramiska tandbroar lättare gått sönder än dem som är uppbyggda kring metall. Idag finns dock två nya keramiska material som allt oftare ersätter metallen i tandbroar: aluminiumoxid och zirkoniumdioxid. Men ingen har undersökt om de håller lika länge i munnen som metallbaserade, d v s mellan 15 och 20 år.
– Våra kliniska studier av ett 40-tal patienter visar att hållfastheten för tandbroar av aluminiumoxid är något sämre än broar i metallkeramik. Tandbroar av zirkoniumdioxid fungerar lika bra som de metallbaserade. Med en uppföljningstid på 11 år avseende broar med aluminiumoxid och 3 år för zirkoniumdioxid-baserade är det dock svårt att säga något säkert om hur det går på lite längre sikt. Men resultaten är lovande och ger stöd för att erbjuda patienter ett alternativ till metallbaserade tandbroar, säger Per Vult von Steyern.
Allergi mot metallegeringar i munnen är relativt ovanligt, berättar han, men för den patient som drabbas kan det vara ett stort problem.
Studierna är gjorda på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
– Kliniska studier är kostsamma och tar lång tid. Det är också viktigt att man inte förlorar kontakten med de patienter som ingår i en studie för att värdet av den inte ska gå förlorat. Genom att svenskar i allmänhet är något mindre rörliga än patienter i en del andra länder, är det lättare att genomföra dylika studier i Sverige.
Utöver två kliniska studier innehåller avhandlingen tre laboratoriestudier, som bl a undersöker olika metoder för hur broarna bäst utformas. En studerar hållfastheten av helkeramiska broar när de kopplas på implantat.
– Helkeramiska broar görs redan på implantat och implantat är ju en vanlig behandlingsform idag. Därför är det angeläget att undersöka hur helkeramiska broar fungerar i kombination med implantat. Resultaten antyder att broarna håller minst lika bra på implantat som på naturliga tänder. Men det måste också testas kliniskt, och sådana studier är jag igång med nu, säger han.
Per Vult von Steyern är specialist i oral protetik och arbetar kliniskt vid sidan av sin forskargärning. Denna kombination, och det faktum att han bedriver både experimentell och klinisk forskning ser han som en fördel.
– Som kliniker ställs man ofta inför kliniska frågeställningar som man kan överföra till laboratoriet. Och de kliniska och laboratoriemässiga forskningsdelarna korsbefruktar varandra. Steget mellan laboratoriet och kliniken blir kortare, säger han.
Fotnot:
Keramer är en stor grupp oorganiska, icke-metalliska material med god motståndskraft mot nötning och korrosion. Bland keramer kan nämnas exempel alltifrån betong och gips till lergods och porslin.
Avhandlingens titel: All-ceramic fixed partial dentures. Studies on aluminium oxide- and zirconium dioxide-based ceramic systems.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Per Vult von Steyern, tel: 0705-946321
