RISKERNA EFTER BALLONGVIDGNING AV BLODKÄRL KAN MINSKAS
Vid alla former av kärlrekonstruktion, som ballongvidgning, uppstår en kärlskada. Detta leder till risk för blodpropp och även ytterliggare kärlförträngning. En avhandling från Karolinska Institutet visar på bakomliggande mekanismer som kan möjliggöra förbättrad behandling.
Åderförkalkning som drabbar benens pulsådror leder ofta till förträngningar i blodkärlen med ett minskat blodflöde till muskler och andra vävnader som följd. Patienter kan då få värk i benen vid gång, så kallad fönstertittarsjuka. Mer allvarliga symtom är värk även i vila och bensår. De viktigaste behandlingsmetoderna för att förbättra cirkulationen i benen är ballongvidgning av kärlet eller bypass-kirurgi. Efter en kärlrekonstruktion finns risken att blodet kan levra sig i kärlet (trombos) eller att en ny förträngning kan utvecklas i pulsådern (restenos).
Carl Magnus Wahlgren har i sin avhandling från Karolinska Institutet studerat patienter som genomgått ballongutvidgning i låret under 8-12 år efter behandlingen. Efter fem år hade 65 procent av patienterna ett kärl med fri passage men efter 10 år var det bara 12 procent. Patienter med fönstertittarsjuka har en generell åderförkalkning i kroppens pulsådror. Dödsorsaken hos 60 procent av patienterna i den studerade gruppen var åderförkalkningsrelaterad sjukdom i hjärta och hjärna.
Vid kärlrekonstruktion uppstår alltid någon form av kärlskada som startar en mängd olika processer som en del av läkningen. Bland annat förloras den normala skyddsfunktionen mot att blodet levrar sig i kärlet. Detta leder till risk för blodpropp och eventuell senare utveckling av restenos som ger nya symptom. Studierna visar att koagulationssystemet är aktiverat de första timmarna efter en ballongutvidgning. Det startar också inflammatoriska reaktioner redan efter ett dygn som kvarstår åtminstone en vecka.
Trombin är ett mycket viktigt ämne för blodets koagulation och är också inblandat i inflammatoriska processer.
– Vi har experimentellt kunna visa att genom att tillsätta en hämmare av trombinet efter en kärlskada sker mindre utveckling av restenos. Det verkar som att trombinhämning är viktig inte bara tidigt efter en kärlskada utan även senare, vilket kan vara viktig information vid en framtida medicinsk behandling, säger Carl Magnus Wahlgren.
Det samband mellan koagulation och inflammation som visas i avhandlingen kan i förlängningen medföra att patienter ges möjlighet till medicinsk behandling för att minska risker som uppstår vid kärlrekonstruktion.
Avhandling:
Mechanisms of thrombosis and restenosis after vascular injury
Författare:
Carl Magnus Wahlgren, institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, telefon 08- 517 768 77, 070-714 85 35, e-post carl.wahlgren@karolinska.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-260-8/
