Monsterväxten Welwitschias närmaste släkting levde på dinosauriernas tid
Monsterväxten Welwitschia är en fossil groddplanta som levde i nuvarande Brasilien för ca 110 miljoner år sedan. Den har flera unika egenskaper gemensamt med den nutida fröväxten Welwitschia från Namibias ökenområden, en växt med en mängd ovanliga anpassningar och ett utseende som saknar motstycke i dagens flora.
Den fossila groddplantan visar tydligt att Welwitschia hade sina närmaste släktingar på dinosauriernas tid. Fossilet har fler egenskaper gemensamt med Welwitschia, bl.a. en Y-formad bladnervatur som inte är känd hos någon annan växt. Att Welwitschia från sydvästra Afrika har sin närmaste släkting i östra Sydamerika är inte alls underligt med tanke på att Afrika och Sydamerika satt ihop under tidig krita. Denna växt behandlar Catarina Rydin i sin doktorsavhandling i botanik, Stockholms universitet.
Fröväxtgruppen Gnetales, som Welwitschia och den fossila groddplantan tillhör, är en liten, för oss nordbor ganska okänd grupp som finns i tropiska till subtropiska delar av världen. Gnetales har bara ett 80-tal arter indelade i tre släkten: Ephedra, Gnetum och Welwitschia. Gruppens relation till andra fröväxter har debatterats i mer än hundra år och är inte klarlagd än. Catarina Rydins studier visar att molekylär information är motsägelsefull och kan ge helt olika släktskapsträd beroende på hur generna analyseras och vilka arter som får representera sin grupp.
Catarina Rydin har också studerat fossila frön från krita som är mer eller mindre identiska med frön från nutida Ephedra (Gnetales). Släktet Ephedra utgör en homogen grupp arter som inte bara är utseendemässigt lika varandra utan också molekylärt lika. Undersökta genregioner innehåller få förändringar. Det har föreslagits att det beror på att nutida arter uppstod sent, kanske så sent som för 8 – 32 miljoner år sedan. Fossila data visar dock att unika Ephedra-egenskaper var fullt utvecklade och etablerade på norra halvklotet redan för ca 110 – 127 miljoner år sedan. Mutationshastigheter kan förmodligen variera kraftigt mellan olika organismgrupper och troligen också över tiden. Kanske är det helt fel att tala om ”molekylära klockor”.
Doktorsavhandlingens titel: The Gnetales: fossils and phylogenies
Disputationen äger rum fredag 27 maj kl. 10.00 i föreläsningssalen, Botaniska institutionen. Opponent är Magallón, Susana, Universidad Nacional Autónoma de México, Mexico City
Kontaktinformation
Catarina Rydin kan nås på 08-16 20 71 eller e-post catarina.rydin@botan.su.se
