Titthålskirurgi bästa alternativet vid axeloperationer
Det är vanligt att axeln går ur led på personer som spelar kontaktsporter som fotboll eller ishockey. En del som råkar ut för det måste opereras för att axeln ska fungera normalt igen. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att titthålteknik ger patienterna bättre rörlighet än den gamla öppna operationstekniken.
Avhandlingens resultat baseras på patienter som opererats på grund av instabilitet i axeln orsakad av att den gått ur led, till exempel i samband med fotbolls- eller ishockeyspel. Om axeln blivit instabil måste den opereras, vilket kan ske på olika sätt. Ett alternativ är så kallad öppen kirurgi då ett större hudsnitt, ca 10 centimeter, opereras. För att komma åt måste kirurgen ofta om denna metod väljs skära genom muskler. Ett annat alternativ är titthålskirurgi. Då skär kirurgen bara upp centimeterstora hål i huden och för in en kamera. Kirurgen ser då operationsområdet på en teveskärm och instrumenten som används förs in i samma hål.
– Fördelen är naturligtvis att patienten får mindre ont direkt efter operationen och kan gå hem direkt istället för att ligga kvar ett dygn på sjukhuset. Mindre ärr i axelregionen gör ju också att det kosmetiskt blir finare med titthålkirurgi, säger avhandlingens författare leg läkare Lennart Magnusson.
Lennart Magnusson har i sin avhandling bland annat jämfördes patienter som opererats med äldre teknik med patienter som opererats med nyare så kallad titthålsteknik.
– Jag fann att patienter som opererats med titthålsteknik hade en bättre rörlighet jämfört med dem som opererats med större snitt. En trolig förklaring till detta är att vid titthålsteknik blir operationsåren mindre, vilket troligen leder till mindre hindrande ärrvävnad. Vad gäller stabiliteten såg jag ingen skillnad mellan metoderna, säger avhandlingens författare leg läkare Lennart Magnusson.
I en långtidsuppföljning av 47 patienter som opererats med den äldre så kallade öppna metoden fann Lennart Magnusson en överraskande hög andel instabila axlar. Hans resultat skiljer sig från tidigare rapporter som visat betydligt lägre andel instabila axlar. Förklaringen till det kan vara att patienterna följdes under längre tid och att de kriterier Lennart Magnusson satte upp för instabilitet var strängare än de som används i tidigare studier.
– Många anser nuförtiden att också episoder när axeln är på väg att åka ur men inte riktigt åker ut ska räknas som instabilitet när dessa patienter följs upp. Det en synpunkt jag delar, och det är också det kriteriet denna studie är baserat på.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Post-traumatic recurrent anteriosr shoulder instability; Aspects of surgical techniques, implants and diagnostic methods
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg Läkare Lennart Magnusson, telefon: 021-17 51 34, 070-345 4169, e-post: lennart.magnusson@ltv.se
Handledare:
Docent Juri Kartus, e-post juri.kartus@vgregion.se