Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

31 maj 2005

Fattiga förblir ofta fattiga

Personer som är fattiga har ofta svårt att ta sig ur sin ekonomiska situation. I en ny avhandling vid Umeå universitet visar nu William Nilsson att erfarenhet av fattigdom i sig ökar risken för fortsatt fattigdom.

William Nilsson vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat om fattiga personer skiljer sig från övrig befolkning redan innan, eller på grund av, erfarenhet av fattigdom. Han visar att när en person väl har blivit fattig ökar risken för fattigdom det kommande året oberoende av andra egenskaper och erfarenheter som individen bär med sig. Erfarenheten av fattigdom tycks med andra ord vara viktig, och William Nilsson anser därför att för att kunna utforma en politik som minskar fattigdom, bör man inkludera insatser som hindrar individer att bli fattiga från första början.

William Nilsson har med hjälp av information om enäggstvillingar utvecklat en ny metod för att identifiera om erfarenheten av fattigdom eller initiala skillnader är viktigast för att förklara en bestående fattigdom på individnivå. Metoden skiljer sig från tidigare studier i och med att tvillingar med likartade uppväxtvillkor används som referenspersoner.

Studien visar att för fattiga individer beror endast en mindre del, 24-31 procent, av den ökade risken för fortsatt fattigdom på bakgrundsfaktorer som är gemensamma för tvillingarna, som till exempel en likartad uppväxt och samma föräldrar. En stor andel av den ökade risken för fortsatt fattigdom tycks alltså vara en följd av erfarenheten av fattigdom.

William Nilsson ger två skilda förklaringar till att fattigdom ofta består på individnivå. Den första förklaringen är att fattiga personer kan ha egenskaper och erfarenheter som gör att risken för fattigdom är hög, exempelvis låg utbildning. Den andra förklaringen är att erfarenheten av fattigdom i sig ökar risken för fortsatt fattigdom. Fattigdom kan exempelvis påverka hälsa eller motivation på ett sådant sätt att fattigdom blir ett tillstånd som är svårt att ta sig ur.

I studien har William Nilsson använt två olika mått för att definiera fattigdom. En person definieras antingen som fattig när den disponibla inkomsten är lägre än 60 procent av medianinkomsten, eller när individen har mottagit socialbidrag under året. Studien grundar sig på data för 1749 par av enäggstvillingar från Svenska tvillingregistret, STR, samt registerdata från Statistiska Centralbyrån, SCB. Registeruppgifter för åren 1994-1999 har studerats för tvillingarna som är födda mellan 1949 och 1958.

Fredagen den 3 juni försvarar William Nilsson, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Equality of Opportunity, Heterogeneity and Poverty. Svensk titel: Lika möjligheter, heterogenitet och fattigdom. Disputationen äger rum kl. 10.15 i HS 1031, Norra Beteendevetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Anders Björklund, Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

William Nilsson,
institutionen för nationalekonomi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 65 47, 070-276 55 83,
e-post: william.nilsson@econ.umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera