Hotad europeisk artrikedom
Europas vegetation blir fattigare på arter under kommande decennier. Det är slutsatsen i en EU-finansierad studie över vad som kommer att hända med 1 350 växtarter i Europa fram till år 2080. Det unika med undersökningen är att den omfattar fler arter och en större region än vad prognoser av detta slag brukar göra.
Undersökningen kommer att publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Proceedings of The National Academy of Sciences of USA (PNAS). En av författarna är professor Martin T Sykes vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet. Forskarna har gjort sina förutsägelser genom att använda sju olika scenarier; det mest extrema scenariot antar att medeltemperaturen kommer att stiga med 3,6 grader Celsius fram till år 2080. Scenarierna utgår också från att klimatet i Medelhavsområdet blir torrare, medan det blir fuktigare i Skandinavien.
– I studierna görs en rad olika antaganden. Det visar sig att de två faktorer som mest påverkar vegetationen är hur lång växtsäsongen är och hur mycket vatten växterna har tillgång till under denna period. Mer än hälften av de 1 350 arterna vi studerat kan vara hotade – i många fall handlar det om en tillbakagång, och i vissa fall kan de försvinna helt, summerar professor Sykes.
– Det är framför allt vegetationen i bergen som är sårbar. Trädgränsen kommer att flyttas uppåt men många arter som trivs högt upp kan försvinna. Den här trenden visar våra modeller tydligt i t ex Alperna, spanska höglandet och den nordiska fjällvärlden.
– Arter som inte trivs med stigande temperatur kan invadera bergssluttningar men arter som redan frodas på hög höjd har ingen alternativ strategi för överlevnad.
I skogsområdena blir inte effekten av klimatförändringarna lika stora. Men i Sverige kan man t ex förvänta sig att granen får svårare att klara sig. Lövträd kommer däremot att gynnas.
Forskarnas modeller visar också att utarmningen av arter blir mest märkbar i Sydeuropa. När arter försvinner i Skandinavien är det troligt att de kommer att ersättas med arter som invandrar söderifrån.
– Det här är en utveckling som redan börjat, säger Martin Sykes. Järneken är t ex etablerad i Danmark, sydvästra Norge och i sydligaste delen av Sverige men nya forskningsrön visar att den håller på att sprida sig norrut i svenska kustområden.
Kontaktinformation
Studien publiceras den 7 juni. Den heter Climate change threats to plant diversity in Europe med Wilifried Thuillier, Sandra Lavorel, Miguel B Araújo, Martin T Sykes och Colin Prentice som författare. Den är dock tillgänglig online sedan den 26 maj på http://www.pnas.org/misc/highlights
