Vaccinationsskyddet försämras efter behandling för barncancer

Ända sedan botande cytostatikamedicin, så kallade cellgifter, började användas för ungefär 50 år sedan har läkarna känt till att immunförsvaret påverkas. Efter att den sista dosen cytostatika getts börjar en fysiologisk återhämtning i kroppen där immunförsvaret försöker återställa sig själv.

Årligen drabbas runt 60 barn och ungdomar i Sverige av akut lymfatisk leukemi. Intensiv och långvarig behandling med cytostatika gör att åtta av tio barn blir botade. Leg läkare Torben Ek har i sin avhandling undersökt en grupp barn som behandlats för akut lymfatisk leukemi under den senaste 10-årsperioden vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Barnen genomgick provtagningar under det första halvåret efter behandlingen. Resultaten visade att barnen hade kvarstående skador i immunförsvaret sex månader efter avslutad behandling, med låga nivåer av de vita blodkropparna lymfocyter. Ett intressant fynd var att många barn förlorat det vaccinationsskydd mot difteri, stelkramp och bakteriell struplocks- och hjärnhinneinflammation, som de fått före insjuknandet i leukemi.
– Särskilt utsatt var de barn som fått mest intensiv cytostatikabehandling. Många av dessa barn svarade inte bra på en omvaccination efter behandlingen. Man kan hävda att det immunologiska minnet gått förlorat. Det normala tillståndet är nämligen att immunförsvaret utvecklar ett minne efter en vaccination. Det innebär att det sker en snabb och kraftig produktion av antikroppar vid nästa tillfälle som immunförsvaret stöter på vaccinet, säger Torben Ek.

Resultaten, som är publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter, har redan använts för att skapa nationella riktlinjer för hur barn ska vaccineras efter cancerbehandling. För att öka kunskapen i området planeras fortsatta studier kring vaccinationsskydd och immunförsvarets funktion efter barncancer.

I en annan del av avhandlingen har Torben Ek studerat hur barnens immunförsvar reagerar på en cytostatikamedicin som heter ara-C. Ara-C är ett mycket effektivt läkemedel som används i höga doser i de flesta aktuella behandlingar för leukemi. Ara-C har dock biverkningen att två av tre barn får hög feber. Febern orsakas inte av infektioner, utan är en direkt effekt av läkemedlet.
– Resultaten visar att febern orsakas av att kroppsegna feberframkallande ämnen frisätts under behandlingen. Därmed kan vi avskriva tidigare teorier om att febern skulle vara en allergisk reaktion, säger Torben Ek.

Resultaten ökar förståelsen för ara-C-febern och det kan även leda till minskad användning av antibiotika. Undersökningen visade också att det är mycket vanligt med infektioner en till två veckor efter ara-C-behandlingen och orsakerna till detta efterforskas nu i nya studier.

Avhandling för medicine doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Immune reconstitution after childhood leukemia. Aspects on immunizations and effects of Ara-C on the innate immune system.
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
leg läkare Torben Ek, telefon: 035-13 10 00, 070-627 83 47, e-post: torben.ek@lthalland.se

Handledare:
MD Jonas Abrahamsson, telefon: 031-343 40 00, e-post jonas.abrahamsson@vgregion.se