Behandlingar mot rygg- och nackbesvär fungerar inte
De vanligaste behandlingarna mot rygg- och nackbesvär ger inte önskad effekt. Patienterna får trots behandlingarna inte mindre ont, och kan inte återgå till arbetet. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Sverige har fler sjukskrivna och förtidspensionerade än något annat industrialiserat land. Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning och förtidspension är rygg- och nackbesvär. I hälsoekonom/leg sjuksköterska Elisabeth Hanssons avhandling har effekterna av de vanligast förekommande behandlingarna för rygg- och nackbesvär undersökts samtidigt på flera tusen patienter som varit sjukskrivna i minst 90 dagar i Danmark, Holland, Israel, Sverige, Tyskland och USA. I avhandlingen har hon också värderat kostnaderna för behandling och rehabilitering av rygg- och nackbesvär på individnivå samtidigt som samhällskostnaderna för sjukfrånvaron också bestämdes i en grupp av närmare 2 000 sjukskrivna svenska män och kvinnor.
Effekterna av alla de vanligaste behandlingarna undersöktes samtidigt i de sex länderna. Någon positiv effekt på smärta, ryggfunktion eller återgång till arbetet gick inte att se efter någon av behandlingarna.
– Ett undantag utgjorde de som opererades för ett diskbråck i ländryggen och framför allt bland dem som opererades i Sverige. Hos dem påvisades en påtaglig förbättring av smärta, ryggfunktion och livskvalitet samtidigt som fler kunde börja arbeta igen, säger Elisabeth Hansson.
2001 var närmare fyra procent av den svenska arbetskraften sjukskriven mer än en månad för rygg- och nackbesvär. Kostnaderna för sjukfrånvaron, produktionsbortfallet och för alla utredningar, behandlingar och rehabiliteringar uppgick till nästan 23 miljarder kronor. Det motsvarar drygt en procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Av de totala kostnaderna för rygg- och nackbesvär stod alla typer av medicinska behandlingar tillsammans för mindre än sju procent, medan sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna stod för hela 93 procent.
Genom att gruppera studiens individer efter kön och rygg- eller nackdiagnos gick det att med hjälp av enkäter som besvarats vid undersökningens början förutsäga vilka av de sjukskrivna som antingen kunde återgå i arbete eller fortsätta att vara sjukskrivna vid olika tidpunkter. Metodens enkelhet gör den användbar som ett starkt kvalitetsverktyg för vården, men även för försäkringskassan.
Diskbråckskirurgi i Sverige förbättrade smärta, ryggfunktion, livskvalitet och fick även patienterna att återgå i arbete. Nyttan av kirurgin mättes med livskvalitetsmåttet EuroQol, där det av patientens egna värderingar framgick om förbättringen var avsevärd. Kirurgisk behandling var mycket dyrare än ”icke kirurgisk”, men totalkostnaden blev lägre eftersom kirurgi gav mindre återfall med sjukskrivning och fram för allt färre förtidspensioner.
– Genom att nyttan av behandlingen var större för de opererade blev kostnaden och nyttan för de patienter som opererades mycket bättre. Resultat från diskbråcksstudien kan också användas för att med ännu större säkerhet välja de patienter som har bäst nytta av operation, säger Elisabeth Hansson.
Elisabeth Hansson tycker att det är viktigt att läkaren snabbt, redan vid första sjukbesöket, ger patienten klar och tydlig information att bästa behandlingen är att vara så fysiskt aktiv som möjligt, till exempel vara kvar på jobbet eller återgå så fort som möjligt. För att patienten ska klara det ska läkaren hjälpa henne/honom att minska smärtan så mycket som möjligt.
– Om inte allmänläkaren kan utesluta en specifik diagnos på till exempel diskbråck ska patienten kunna få komma till en ortoped inom rimlig tid och inte behöva vänta i flera år! Ovisshet och väntan ökar bara oron hos patienten. Långa sjukskrivningar leder inte till minskad smärta eller förbättrad funktionsförmåga utan minskar bara patientens chans att komma tillbaka till sitt normala liv, säger Elisabeth Hansson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: The Treatment of Back and Neck Pain. Cost and Utility
Avhandlingen försvaras fredagen den 10 juni, klockan 13.00, i aulan SU/Sahlgrenska, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
hälsoekonom/leg sjuksköterska Elisabeth Hansson, telefon: 031-342 23 99, 0708-76 43 91, e-post: elisabeth.hansson@orthop.gu.se
Handledare:
professor emeritus Alf Nachemson, e-post: alf.nachemson@orthop.gu.se
professor Tommy Hansson, telefon: 031-342 34 06, e-post: tommy.hansson@orthop.gu.se
professor Ed Palmer, Försäkringskassan, e-post: edward.palmer@forsakringskassan.se
