Virkets naturliga beständighet mot svamp och fukt – ny avhandling från Växjö universitet
När man för 100 år sedan byggde hus valde man själv, i skogen, ut vilka träd man ville ha. Valet baserades på månghundraåriga erfarenheter av virke och kunskapen gick i arv från generation till generation. Man valde uteslutande mogna träd som hade stor andel kärnved, som hos furan ansågs vara vattenavvisande och beständig mot röta. Beständigheten mot vind och solljus ansågs minst lika viktig som rötbeständigheten, och man valde därför gärna tungt virke med jämna årsringar. Kan man då vetenskapligt belägga att det är möjligt att redan i skogen välja ut virke som lämpar sig till exempelvis fasadpanel eller fönsterkarmar? Och hur kommer det sig att vissa träbitar är mer beständiga än andra? I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker Åsa Blom och Mikael Bergström virkets naturliga beständighet mot svampangrepp och fukt.
Svensk gran och furu från södra Sverige har ingått i försöksmaterialet. Målet var att ta reda på vilka faktorer i veden som påverkade beständigheten mot röta och missfärgande svampar i situationer ovan mark. Det som har undersöks är bland annat hur geografiskt läge, växtsätt, årsringsbredd, kärnved/splintved och densitet påverkar beständigheten.
Resultaten visar att när det gäller furu, så är den enda viktiga faktorn för den naturliga beständigheten ovan mark om det är kärnved eller splintved som används. Splintveden är så dålig att den inte blir lika bra som kärnved ens om man målar och ändförsluter med en tät färg. Därför bör splintved helt undvikas i situationer där man kräver ett varaktigt virke.
Olika typer av furukärnved verkar inte påverka graden av angrepp av mögel eller rötsvampar. Det betyder att furukärna från träd som växte på näringsfattiga marker inte har bättre beständighet än furukärna från mer snabbväxande tallar.
Traditionellt har man betraktat granens ved som homogen, dvs. att det inte skulle finnas någon skillnad mellan kärnved och splintved. Våra studier har dock visat att kärnvedens egenskaper är skilda från splintvedens när det gäller fukt och påväxt av mögel och blånadssvamp. Granens kärna tog upp mindre vatten än splintveden i testförsöken, vilket även kan påverka vidhäftning av färg. Dessutom fick grankärnan mindre påväxt av mögel och blånadssvampar.
Studierna har visat att splintved av både furu och gran har sämre beständighet än kärnved. Genom att splint och kärnveden i gran normalt inte separeras får man en blandning i virket. Detta kan förklara den stora variation man i praktiken ser när det gäller beständighet hos gran. Det finns metoder som kan detektera kärnved och därigenom borde det vara möjligt att såga och sortera fram ett specialsortiment lämpat för utomhusbruk.
Eftersom kärnvedsandelen hos ett avverkningsmoget träd beror på dess ursprung, växtbetingelser och ålder, så kommer ett träd med stor splintvedsandel att ge ett virke med en lägre beständighet än ett träd med en liten splintvedsandel. Splintandelen påverkas av beståndsfaktorer men inte till den grad att beständigt virke kan identifieras i skogen på kommersiell basis. För att producera beständigare virke för utomhusapplikationer bör skogens omloppstider därför förlängas. Detta skulle ge träd med större kärnvedsandel. Vad det sågade virket ska användas till bör därför styra hur skogen ska skötas och när den skall avverkas. Virke ämnat för slutanvändning i applikationer där beständigheten inte är av avgörande betydelse kan däremot avverkas tidigare.
Åsa Blom är uppvuxen i Anderstorp och flyttade till Växjö för att studera efter gymnasiet. Sedan 2001 är hon doktorand vid institutionen för Teknik och Design.
Mikael Bergström kommer ursprungligen från Skellefteå och studerade till civilingenjör i Kemi på Umeå universitet. År 2000 kom han till Växjö som industridoktorand åt Södra Timber.
Avhandlingen ”Above Ground Durability of Swedish Softwood” försvaras den 10 juni 2005, kl. 10.00. Disputationen äger rum på Växjö universitet, Södrasalen i hus M. Opponent är professor Birger Eikenes, Universitetet for Miljö och Biovetenskap, Ås, Norge.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åsa Blom, telefon: 0470-70 81 26, e-post: Åsa.Blom@vxu.se eller Mikael Bergström, Telefon 0470-70 82 99, e-post: Mikael.Bergstrom@vxu.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post:kerstin.broden@vxu.se
