Forskningsrådet Formas och SidaSAREC delar ut 20 miljoner till 28 forskare

I december utlyste Formas och Sida/SAREC gemensamt programmet ”Svenskt forskarstöd för hållbar utveckling i fattiga länder”. Målet var att bidra till en global hållbar utveckling, i enlighet med FN-konferensen i Johannesburg 2002. Det nya stödet har inneburit att svenska och utländska forskare gemensamt kunnat söka stöd för forskningssamarbete gällande frågor av relevans för Formas och Sida/SAREC.

Nedan följer några exempel på projekt som beviljades bidrag på Formas styrelsemöte idag:

Hur kan man stoppa allvarliga trädsjukdomar som hotar fattiga i Östafrika?

Allvarliga sjukdomar hos träd som utgör en viktig del i jordbruket är ett växande problem i Östafrika. Genom att undersöka hur trädsjukdomen sprider sig och smittar andra trädarter, kan metoder för att få bukt med sjukdomen utvecklas. Det leder också till en allmänt ökad kunskap om trädsjukdomar hos bönderna i området.

I vissa områden är det vanligt att bönderna odlar träd tillsammans med jordbruksgrödor, sk agroforestry, för att öka matproduktionen på marker som ofta är utsatta för både näringsbrist och torka. Trädet Grevillea robusta som odlas intensivt i Kenya och Uganda hotas av en allvarlig sjukdom. Forskningen ska hjälpa till att hålla sjukdomen i schack, särskilt vid odling i större skala finns det risk att sjukdomen sprids.

Genom denna forskning intensifieras dessutom kontakterna mellan unga forskare i Etiopien, Kenya och Uganda något som är mycket viktigt för utvecklingen av uthållig forskning i regionen.

För mer information kontakta:

Docent Pia Barklund, SLU Uppsala, pia.barklund@mykopat.slu.se 018-67 18 74,

Hur kan man stoppa miljöförstörelsen i mangroveträsken i sydöstra Indien?

Mangroveträsken utsätts idag för stora påfrestningar genom överexploatering och miljöförstöring. Vilken typ av förändringar och miljöstörningar handlar det om, och hur påverkas mangroveträskens produktivitet? Dessa är några av de frågor som behöver besvaras för att mangroveträsken inte ska försvinna.

Mangroveträsk hör till jordens produktivaste ekosystem. De spelar en stor roll för stabilisering av kusterna, för att fånga upp sediment och som yngelområden för fisk och skaldjur. I utvecklingsländerna har mangroven traditionellt använts som resurs för ved och virke, men stora områden tas nu i anspråk
för jordbruks- och industriutveckling.

Studien kommer bl a att omfatta provtagningar och kemiska analyser av sediment och vattenprover. Resultaten kommer sedan att ligga till grund för framtida åtgärder avseende miljöförbättringar och hjälpa till att utveckla skötselplaner för en hållbar utveckling.

För mer information kontakta:

Joyanto Routh, Stockholm universitet, joyanto.routh@geo.su.se 08-674 78 24

Vad krävs för att trädplantering ska bidra till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning?

Träd och skog är viktiga resurser vid global och lokal fattigdomsbekämpning. Trädplantering ökar i tropikerna och småbönder planterar träd av många skäl; för avsalu, som erosionsskydd, som en resurs för det egna hushållet eller för att markera äganderätt. I detta projekt analyseras vad som styr denna utveckling, vilka förutsättningar som krävs för att utveckla och bibehålla småskalig trädplantering samt hur människors förutsättningar och livskvalitet påverkas.

Studien kommer att utföras i Etiopien, Sverige och Vietnam och inriktas på:

1) Trender rörande bönders trädplantering.
2) Förutsättningar för att utveckla och bibehålla småskalig trädplantering.
3) Påverkan av trädplanteringar på människors förutsättningar och livskvalitet.

Studien baseras på officiell statistik, intervjuer, gruppdiskussioner samt systematiska fältundersökningar. Man ska studera de fysiska förutsättningarna, den ekonomiska och socio-ekonomiska situationen, strategier, handlingsplaner, samt lagar och förordningar som påverkar småskalig trädplantering.

Projektet är ett samarbete mellan SLU, Centre for International Forest Research, Debub/Wondo Genet College of Forestry och Hanoi Agriculture University.

För mer information kontakta:

Skog dr. Anna-Lena Axelsson, SLU Umeå, 090-786 85 91, anna-lena.axelsson@resgeom.slu.se

Skog dr. Mats Sandewall, SLU Umeå, 090-786 83 29, mats.sandewall@resgeom.slu.se

Nya mätmetoder för exponering av bekämpningsmedel i Centralamerika

Det finns idag analysmetoder för att mäta exponering för bekämpningsmedel vid yrkesanvändning som t ex vid besprutning av bananplantager. Men dessa metoder mäter bara större mängder i kroppen. Det saknas metoder för att mäta låga halter i kroppen som befolkningen i närliggande områden utsätts för. Dessa metoder ska utvecklas av svenska forskare i samarbete med forskare i Costa Rica och Nicaragua.

Exponeringen för kemiska bekämpningsmedel är ett globalt miljöproblem med stor relevans för människors hälsa. Det är inte enbart de som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel vid frukt- och grönsaksodlingar som drabbas. Även lokalbefolkningen i närliggande områden drabbas antingen direkt som vid flygbesprutning eller indirekt via smittat vatten eller föda. Användning av kemiska bekämpningsmedel mot insekter i hemmiljö är också vanligt förekommande i många länder. Barnen är en särskilt utsatt grupp.

I detta projekt ska människors exponering uppskattas genom analys av bekämpningsmedelsrester i urin, s k biomarkörer. Dessa biomarkörer ger ett mått på exponeringen från många olika källor som via luften, födan, eller hudkontakt m m. Det är viktigt att kunna analysera låga halter när man vill studera hur mycket den allmänna befolkningen utsätts för. Analysmetoderna ska vara lätta att använda och ge korrekta resultat för att kunna påvisa eventuella negativa hälsoeffekter. Analysmetoderna måste även kunna användas med befintlig lokal analysutrustning.

Metoderna ska utvecklas i samarbete mellan tre kemiska laboratorier i Nicaragua och Costa Rica samt sektionen för Yrkes- och miljömedicin vid Lunds universitet. Projektet ska även bidra till en kemisk-analytisk kompetensuppbyggnad, och förstärka de grundläggande resurser som behövs för fortsatt multidisciplinär forskning inom miljöområdet. Projektet anknyter nära till flera andra pågående långsiktiga projekt på miljö- och arbetsmiljöområdet, stödda av Sida/SAREC.

För mer information kontakta:

Fil dr Christian Lindh, Lunds universitet, 046 17 38 19, christian.lindh@ymed.lu.se

Kontaktinformation
Emilie von Essen, Presschef Formas, 0733-50 31 61, 08-775 40 38