Kolhydrater möjligt framtida läkemedel mot magsårsbakterien
En specifik kolhydratstruktur som tillförs som medicin kan hindra magsårsbakterien Helicobacter pylori att orsaka inflammation och därmed magsår. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Mer än hälften av jordens befolkning är infekterade med Helicobacter pylori. Bakterien kallas för magsårsbakterien eftersom den kan orsaka sår i magsäcken och i tolvfingertarmen. Alla som är infekterade med Helicobacter pylori får magkatarr, men symtomen varierar mycket i intensitet. Mellan tio till tjugo procent drabbas med tiden av magsår. Helicobacter pylori har också blivit klassad som en cancerframkallare eftersom infektionen kan leda till cancer i magen.
För att få bort bakterien används idag antibiotika, men eftersom det kan leda till antibiotikaresistens är det nödvändigt att finna andra behandlingar. Så kallad anti-adhesionsterapi kan vara ett alternativ till antibiotika. Principen är att förhindra att Helicobacter pylori binder in till värdcellerna, vilket är det som sker när infektion och inflammation uppkommer. Bakteriens vidhäftning till värdcellen sker med hjälp av särskilda proteiner som sitter på bakteriecellens yta. Dessa vidhäftningsproteiner binder till specifika kolhydratsekvenser på värdcellens yta. Ett läkemedel som liknar de specifika kolhydratsekvenserna skulle tävla om vidhäftningsproteinernas bindning och förhindra vidhäftning till värdcellen och därmed också motverka infektion och inflammation.
Arbetet som ligger till grund för fil mag Petra Johanssons avhandling visar den minsta kolhydratstruktur som krävs för att vidhäftningsproteinet SabA ska binda. Denna kolhydratstruktur finns normalt inte på magsäckens yta, men på de vita blodceller som deltar i den inflammatoriska processen.
– Med utgångspunkt från denna struktur är det möjligt att forska vidare för att finna en molekyl som binder starkare till SabA än den naturliga strukturen och därigenom hindra den inflammatoriska responsen Helicobacter pylori orsakar, säger Petra Johansson.
Eftersom Helicobacter pylori-bakterien finns i magen skulle nya kolhydratbaserade hämmare kunna användas som orala läkemedel.
Anti-adhesionsterapi med hjälp av kolhydrater skulle också kunna vara aktuell som alternativ behandling av influensa, eftersom även influensavirus känner igen speciella kolhydratsekvenser på värdcellens yta. Målvävnaden för influensavirus är hos människor luftvägarna, vilket innebär att ett sådant läkemedel skulle kunna ges i form av nässpray. Petra Johanssons arbete har även visat att två olika stammar av influensavirus, en från människor och en från ankor, skiljer sig från varandra med avseende på igenkänning av kolhydratsekvenser. Kunskapen om de olika specificiteterna är viktig i samband med hotet av fågelinfluensan.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi
Avhandlingens titel: Sialic acid-dependent binding specificities of Helicobacter pylori and influenza virus: importance of different parts of the binding sequences
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Petra Johansson, telefon: 031-773 31 54, e-post: petra.johansson@medkem.gu.se
Handledare:
Docent Halina Miller-Podraza, telefon: 031-773 31 54, e-post: halina.miller-podraza@medkem.gu.se
