Ny läkemedelskandidat mot hiv utvecklad i Sverige
I ett forskningssamarbete som Sahlgrenska akademin ingår i har en ny läkemedelskandidat mot hiv utvecklats. Den nya substansen, alphaHGA, kommer att testas på patienter i år. I en avhandling från Sahlgrenska akademin redovisas delar av den forskning som lett fram till att testen kan genomföras.
I slutet av 2004 levde ungefär 40 miljoner människor med hiv, de flesta av dem i södra Afrika. Varje år dör ungefär tre miljoner människor av infektionen, många av dem i unga år. Trots stora ansträngningar har försök att utveckla vaccin varit fruktlösa. Däremot finns det ett antal mediciner mot hiv. Dessa kan inte bota en smittad person, men kan bromsa upp infektionsförloppet, och kallas därför bromsmediciner. Det finns idag ett tjugotal bromsmediciner på marknaden, men eftersom hiv-viruset lätt utvecklar resistens mot dessa, och att de i allmänhet ger biverkningar, är behovet av nya och säkra hiv-läkemedel stort.
Fil mag Elin Andersson presenterar i sin avhandling studier som visar att molekylen GPG-NH2 hämmar hiv-viruset i provrör.
– GPG-NH2 visade sig hämma hiv på ett helt nytt sätt. Molekylen förhindrade att viruset bildade sin korrekta struktur, och var därför verksam även mot hiv som utvecklat resistens mot de bromsmediciner som används på patienter idag, säger Elin Andersson.
Hon kunde också i provrör visa att hiv inte kunde utveckla resistens mot GPG-NH2 men väl mot andra idag använda bromsmediciner. GPG-NH2 testades på hiv-infekterade patienter år 2001. Resultatet var dock nedslående, eftersom effekten på hiv-viruset som visats i provrör inte kunde upprepas hos smittade. Elin Andersson och de övriga forskarna i projektet visar nu att det berodde på att GPG-NH2 i sig inte hämmade hiv-virusets förökning. Istället visades det sig att den virushämmande substansen var en nedbrytningsprodukt, en så kallad metabolit, av GPG-NH2. Metaboliten bildades genom enzymatisk omvandling i provrörsförsöken. Denna omvandling av GPG-NH2 till den hiv-hämmande aktiva substansen, som kallas alphaHGA, sker i två steg av två olika enzymer som fanns i det odlingsmedium som använts vid provrörsförsöken.
Elin Andersson har i sin avhandling identifierat det första av dessa enzym som också finns i människoblod. Skälet att GPG-NH2 inte fungerade på patienterna var att det andra enzymet som krävs för aktivering av GPG-NH2 till den hiv-hämmande substansen alphaHGA saknas hos människor.
I forskningssamarbetet ingår förutom Sahlgrenska akademin även Karolinska institutet, Uppsala universitet och Regainstitutet i belgiska Leuven. Som tidigare rapporterats av bioteknikföretaget Tripep AB kommer den nya aktiva substansen, alphaHGA, testas på hiv-infekterade patienter senare i år.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk virologi
Avhandlingens titel: Short modified peptides and their metabolites inhibit HIV replication
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Elin Andersson, telefon: 031-342 46 63, 0733-94 01 60, e-post: elin.andersson@microbio.gu.se
Handledare:
Adjungerad professor Bo Svennerholm, telefon: 031-342 47 32, e-post: bo.svennerholm@microbio.gu.se
Docent Peter Horal, telefon: 031-342 46 95, e-post: peter.horal@microbio.gu.se
