Fördomar lyser igenom i vetenskapens bilder
Vetenskapen gör anspråk på att vara neutral i förhållande till kön och etnicitet. Men vetenskapliga och populärvetenskapliga framställningar använder sig ofta av bilder som bygger på könsmässiga och etniska klichéer. Det visar Cecilia Åsberg i sin doktorsavhandling, den första som lagts fram vid Tema genus, Linköpings universitet.
Cecilia Åsberg har studerat hur genetisk forskning framställs, vetenskapligt och populärvetenskapligt, i tidskrifter och på Internet.
– Det blir allt viktigare för forskare att skapa legitimitet för det de gör, konstaterar hon, och det gäller inte minst dem som forskar om gener.
För att få stöd för sin forskning i den allmänna opinionen använder forskarna slagkraftiga liknelser och inte sällan dramatiska historier. Kartläggningen av det mänskliga genomet beskrivs som en upptäcktsresa med koloniala övertoner, och ges oerhört stora proportioner (”Nu har vi avkodat det språk som Gud byggde människan med”).
Könsmässiga fördomar lyser igenom inte bara i metaforer utan också i namngivning. Det klassiska exemplet är världens första klonade får, Dolly, som döptes efter den storbröstade Dolly Parton, eftersom det skapades med hjälp av en juvercell.
Ett annat exempel är beskrivningen av hur en befruktning går till, en berättelse som lånar drag av en romans mellan två heterosexuella människor. Ägget (”det kvinnliga”) beskrivs som passivt, stilla och väntande, medan spermierna (”de manliga”) är aktiva, snabba, och tävlar med varandra om att komma först. Verkligheten är betydligt mer komplicerad än så, med ägget som rörligt och den långsammaste spermien som vinnaren.
Det handlar om att kritiskt granska vetenskapliga metaforer, menar Cecilia Åsberg, och vara medveten om att mänskliga och sociala maktrelationer avspeglas i populärvetenskapliga beskrivningar av genetiska och biologiska fenomen.
– Vi behöver en större ödmjukhet inför och kunskaper om hur fördomar och kulturella föreställningar färgar vetenskap såväl som populärvetenskap.
Inte bara könsmässiga och etniska, utan också sexuella klichéer frodas. Föreställningen om heterosexualitet som något naturligt lever kvar inom vetenskapen, trots att forskarna själva bidragit till att avliva den. Idag är sexualitet och barnalstring inte per automatik kopplade till varandra längre. Barn kan avlas i provrör, sex går att bedriva utan att bli med barn.
– Jag bråkar mycket med idén om vad som är naturligt, konstaterar Cecilia Åsberg om sin avhandling.
Hon efterlyser mindre klichéartade beskrivningar av genetisk forskning.
– Man ska inte underskatta människor. Många både vill och kan ta till sig mer komplicerade berättelser än vad forskarna kanske tror.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Genetiska föreställningar. Mellan genus och gener i populärvetenskapens visuella kulturer. Cecilia Åsberg disputerade den 17 juni. Hon nås på 013-13 34 22 eller 073-708 0307. E-post: cecas@tema.liu.se
