Forskning om demokrati
Demokrati är grekiska och betyder folkstyre. En av grundtankarna är yttrandefrihet och alla människors lika värde och rättigheter. Här samlar vi artiklar om forskning om demokrati.
Relaterade artiklar - Demokrati
-
Tryckpressen och cyklar – tekniken som påverkat demokratin
I höstens val kan AI och Tiktok komma att påverka hur svenskarna röstar. Men det är inte första gången ny teknik påverkar samhällsutvecklingen när det gäller demokrati och frihet – både i positiv och negativ riktning.
-
Rädsla tystar kvinnliga politiker i debatten
Oro för hot och trakasserier bidrar till att kvinnliga politiker oftare avstår från att uttala sig offentligt, särskilt i frågor som rör migration och jämställdhet. Det visar en studie från Uppsala universitet.
-
Elever tystnar om Israel–Palestina i klassrummet
Gymnasieelever kan dra sig för att diskutera kriget mellan Israel och Hamas i skolan. Rädsla för att säga fel, brist på kunskap och starka känslor gör att viktiga samtal uteblir trots att de är centrala för skolans demokratiuppdrag, visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Väljare straffar mer än de belönar
Väljarnas tillit påverkas mycket av hur partierna sköter sitt uppdrag. En studie från Göteborgs universitet visar att negativa prestationer har mer än dubbelt så stor effekt på förtroendet jämfört med positiva.
-
Extrema budskap har blivit vardag i sociala medier
En studie från Malmö universitet visar hur extremistiska uttryck har blivit en del av det vardagliga politiska samtalet på nätet. Hat, hot och våldsbejakande budskap sprids öppet i sociala mediers kommentarsfält – ofta utan att ifrågasättas.
-
Demokratin försvagas i en rad länder – USA i snabbast nedgång
Nu sker en demokratisk tillbakagång i en rad tidigare stabila demokratier. Demokratin i USA har försämrats i en takt som saknar motstycke, men en demokratisk försämring märks även i flera europeiska länder, bland dem Storbritannien och Italien. Det framgår av en rapport från Göteborgs...
-
Hatiska kommentarer kommer ofta först
De kommentarer som skrevs snabbt efter att en artikel publicerats innehöll oftare hat och hot än kommentarer som publicerades senare. Det visar en analys som forskare vid Göteborgs universitet har gjort, utifrån 38 miljoner läsarkommentarer på tidningen The Guardians webbplats.
-
Organiserad brottslighet kan hota den svenska samhällsmodellen
En ny rapport visar hur organiserad brottslighet kan utmana den svenska samhällsmodellen. Resultatet visar att kommuners ekonomi, Sveriges förvaltning, tilliten till det politiska systemet och de svenska välfärdssystemen alla kan hotas av organiserad brottslighet och hybrida hot.
-
Elever behöver mer träning i källkritik
Det krävs mer än punktinsatser i digital källkritik för att långsiktigt stärka ungas motståndskraft mot desinformation. Trots olika undervisningsmodeller förbättrades elevernas källkritiska förmåga inte nämnvärt, visar forskning vid Uppsala universitet.
-
Allt fler använder AI – men oron växer
Användningen av AI och chatbotar som ChatGPT ökar snabbt i Sverige, både privat och i arbetslivet. Samtidigt växer oron för teknikens samhällspåverkan – främst när det gäller risken att AI kan påverka demokratiska val.
-
Politiska konflikter pressar lärare
När lärare kritiseras för sin undervisning hotas både deras autonomi och skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskare bakom en ny studie vid Göteborgs universitet.
-
Utbildning och bostadsort avgör hur unga röstar
Utbildningsnivå och var man bor – stad eller landsbygd – spelar i dag en större roll för ungas benägenhet att stödja radikala högerpartier än tidigare. Det visar en avhandling vid Stockholms universitet.
-
Demokratin tappar mark i världen
Demokratiska länder är nu i minoritet och yttrandefriheten minskar. Det visar den senaste Demokratirapporten från V-deminstitutet vid Göteborgs universitet.
-
Utbildning och inkomst formar våra nyhetsvanor
Pengar spelar roll för att kunna prenumerera på en digital morgontidning. Lågutbildade med lägre inkomster vänder sig i stället till sociala medier för att ta del av nyheter. Det visar en ny rapport.
-
Kan ryskt inflytande urholka Sveriges demokrati?
Säkerhetspolitiken blir alltmer sammanflätad med främmande makts strategiska användning av finans- och energimarknader och opinionsbildning. Efter invasionen av Ukraina och Sveriges medlemskap i NATO, har detta blivit särskilt angeläget i Sveriges förbindelser med Ryssland.
-
Kvinnliga politiker tog mer plats under pandemin
Under pandemin fick kommunpolitikerna ställa om till digitala möten. Förändringen gjorde att kvinnliga politiker hade lättare att komma till tals om lite "hårdare" ämnen, till exempel infrastruktur och bostäder.
Nyhetsbrev med aktuell forskning
Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Jag vill prenumerera