Störst risk att drabbas av amningspsykos för äldre förstföderskor
Antalet förstföderskor som har lagts in på sjukhus för postpartumpsykos (amningspsykos) har minskat med 30 procent under 90-talet. Det visar en studie från Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet och SLL. En halv miljon förstföderskor från hela landet har ingått i studien. Forskarna slår även fast att risken att drabbas ökar med stigande ålder och om kvinnan är ensamstående.
Att bli förälder för första gången är förenat med hopp, glädje, oro och förväntningar. Tiden efter förlossningen kan för vissa kvinnor innebära en ökad sårbarhet – allt från nedstämdhet till den mer sällsynta, men mycket allvarliga, sjukdomen postpartumpsykos (amningspsykos) – där ungefär 1 på 1000 förlösta kvinnor per år drabbas. I de flesta fall debuterar psykosen strax efter eller under de första veckorna efter förlossningen. Sjukdomsförloppet är snabbt med kännetecken som akut förvirring, humörsvängningar och vanföreställningar om att skada sig själv eller barnet.
– Det är ett område som vi känner starkt för och som det har forskats alldeles för lite inom, säger forskningsledaren Kristina Sundquist.
Hon har tillsammans med doktoranden Anna Nager gjort en av de största studierna om postpartumpsykos däröver en halv miljon förstföderskor har ingått. Forskarna har följt alla förstföderskor i Sverige under åren 86 97. De har valt ut de kvinnor som varit inlagda på sjukhus på grund av postpartumpsykos och tittat på om faktorer som ålder, utbildning, civilstånd och vilken tidsperiod barnet är fött kunde ha samband med inläggning på sjukhus. Ett oväntat resultat var att antalet förstföderskor inlagda på sjukhus för mpostpartumpsykos minskade med 30 procent under 90- talet. Trots det tror inte Kristina Sundquist att färre har drabbats.
– Med tanke på att antalet insjuknade historiskt sett inte har varierat -inte heller om man jämför mellan olika länderär det osannolikt att det plötsligt här i Sverige skulle minska så markant. En möjlig förklaring är att slutenvårdsplatserna inom psykiatrin nästan halverades under denna tidsperiod.
– Om vårdplatser har saknats kan det ha påverkat läkarnas beslut om inläggning. Vi vet inte vart kvinnorna i stället har tagit vägen. Prognosen är god om kvinnan fort får rätt vård, annars kan konsekvenserna för både mamman, barnet och anhöriga bli ödesdigra. Eftersom risken är mycket stor att modern skadar både sig själv och barnet är det nödvändigt med professionellt stöd dygnet runt och medicinsk behandling.
Det finns inget entydigt svar på varför vissa kvinnor insjuknar, men både biologiska och psykosociala faktorer anses bidra till att psykosen bryter ut. I studien konstateras att en äldre nybliven mamma löper 6 gånger större risk än en yngre att drabbas. Även ensamstående nyblivna mammor är i farozonen. Risken att insjukna är 1,6 gånger högre än för någon som har en livspartner. Däremot hade inte socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå
någon betydelse.
– Några förklaringar kan vara att hormonella rubbningar, trötthet och risken för komplikationer i samband med graviditeten ökar med stigande ålder och att förväntningarna är höga. Det är naturligtvis också extra sårbart och stressande att inte ha det stöd som behövs för att klara av allt det nya som det innebär att bli förälder.
– Vår studie ger viktig kunskap för personalen i vården, främst med tanke på att antalet äldre förstföderskor i
Sverige ökar och att det finns många ensamstående mammor. Ju mer fakta vi har, desto bättre kan vi bli på att hjälpa de drabbade. Studien är också ett bra underlag för beslutfattare och politiker.
