Bakteriers levnadsförhållanden påverkar generna
Hur en organism lever kan inverka på utvecklingen av arvsmassan och därmed på förmågan till anpassning. Lisa Klasson har undersökt två olika bakteriegruppers evolutionära utveckling. Den 22 september försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.
Nära relationer mellan organismer av två olika arter i naturen är inget ovanligt. Vissa relationer är så intima att de två organismerna inte klarar sig utan varandra. Ett exempel är bakterien Buchnera, som lever i bladlöss och producerar näringsämnen som bladlusen inte kan få i sig via sin föda. Andra relationer kan ge konsekvenser för könsfördelningen hos en organism. Bakterien Wolbachia kan till exempel påverka sin insektsvärds fortplantning genom att specifikt döda hanar eller att göra så att hanar utvecklas till honor.
Lisa Klasson har under sitt avhandlingsarbete studerat dessa båda bakterier för att ta reda på hur evolutionen har format dem och om de påverkats genetiskt av sin speciella livsstil. Hon har undersökt förändringar i arvsmassan även hos andra bakterier, varav vissa är frilevande och andra lever i symbios, och visar att levnadsförhållanden kan ge stora konsekvenser för hur arvsmassan utvecklas. Frilevande bakterier har större förmåga att anpassa sig till nya levnadsförhållanden medan många av de bakterier som lever i symbios har utvecklats så att de inte längre kan anpassa sig till andra levnadsförhållanden.
Genom att jämföra två stammar av Buchnera från olika bladlöss visar hon att dessa bakterier har en ovanligt stabil arvsmassa som inte har ändrats på 50 miljoner år. Däremot fann hon många olikheter i arvsmassan hos två olika stammar av Wolbachia.
– Den stora skillnaden kan möjligtvis bero på att dessa bakterier har olika förmåga att överföras mellan olika värdorganismer och olika möjligheter att ta upp genetiskt material från omgivningen, säger Lisa Klasson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lotta Klasson på 018-471 42 03 eller via e-post: Lisa.Klasson@ebc.uu.se
