Ärftliga faktorer ökar risken för tidig hjärninfarkt
Forskare vid Sahlgrenska akademin har funnit tidigare okända samband mellan risken att få hjärninfarkt före 70 års ålder och ärftliga faktorer. Fynden redovisas i dag vid den pågående strokekonferensen, Nordic Stroke 2005, i Göteborg.
Varje år drabbas 30 000 människor i Sverige av stroke, medan 100 000 patienter lider av sjukdomen. Tillsammans med övriga neurologiska sjukdomar tillhör stroke den sjukdomsgrupp som kostar sjukvården mest.
– Våra rön ger ett bidrag till kunskapen om varför yngre människor insjuknar med hjärninfarkt eller ischemiskt stroke, säger professor Christina Jern.
Resultaten, som nyligen publicerats i tidskriften Stroke, är en del av the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke, SAHLSIS, som leds av professorerna Christian Blomstrand och Christina Jern. I undersökningen ingår 600 personer boende inom Västra Götalandsregionen och som drabbats av hjärninfarkt före 70 års ålder. Hjärninfarkt orsakas i de flesta fall av blodproppsbildning i hjärnans kärl, men det ligger olika orsaker bakom sjukdomens uppkomst. De vanligaste orsakerna är storkärlssjukdom eller åderförkalkning i halskärlen, småkärlssjukdom, som uppstår i hjärnans blodkärl, och kardiell emboli, som orsakas av blodpropp från hjärtat. Huvudhypotesen som undersöks i SAHLSIS är att riskfaktorer i arv och miljö och deras interaktion skiljer sig åt mellan de olika typerna av hjärninfarkt. I den aktuella delstudien fann man att ärftlighet för stroke har betydelse för storkärlssjukdom och småkärlssjukdom, medan inget samband noterades för kardiell emboli.
Forskarna kunde inte identifiera någon säker bakomliggande orsak hos 30 procent av patienterna, trots att dessa fick genomgå en omfattande utredning. Denna grupp, vars sjukdomstillstånd kallas kryptogen stroke, anser forskarna vara särskilt intressant på grund av att det ligger ännu okända orsaker bakom sjukdomens uppkomst. Denna grupp är stor bland yngre människor som drabbas av stroke. Ett helt nytt fynd från SAHLSIS är att ärftlighet för stroke har betydelse även för kryptogen stroke.
Fortsatta studier inriktas mot att ta reda på vilka gener som är inblandade. I ett första arbete som kommer publiceras i oktober-numret av Stroke, rapporterar forskarna ett intressant men komplext samband för gener som har betydelse för kroppens blodproppsupplösande förmåga. Annan ny forskning visar att ett nyckelenzym för kroppens blodproppsupplösande förmåga, tPA, också uttrycks i hjärnvävnaden och kan påverka hjärnans förmåga att återhämta sig efter en stroke. Därför planeras nu även en uppföljande studie i syfte att identifiera gener av betydelse för långtidsförloppet efter stroke.
För mer information:
Professor Christina Jern, telefon: 031-343 57 20, 0707-32 65 81, e-post christina.jern@neuro.gu.se
Professor Christian Blomstrand, telefon: 031-342 14 00, 0739-01 10 50, e-post christian.blomstrand@neuro.gu.se
Kontaktinformation
Mauritz Ljungman, informationschef
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 3373
Mobil: 0709-44 71 98
E-post: mauritz.ljungman@sahlgrenska.gu.se
