Insulinresistens ökar risken för hjärtsvikt hos män

Hjärtsvikt är en viktig orsak till sjuklighet och död i världen, och sökandet efter riskfaktorer är viktigt för att minska lidandet av denna folksjukdom. Huvudsyftet med Erik Ingelssons forskning har varit att undersöka nya metabola riskfaktorer för hjärtsvikt, med fokus på insulinresistens och inflammation.
Hans resultat baseras på Uppsala Longitudinal Study of Adult Men (ULSAM)-kohorten, en populationsbaserad, långtidsstudie som startade 1970. Deltagarna undersöktes vid 50 års och 70 års ålder och databasen har kompletterats med årliga uppdateringar med uppgifter om avlidna och insjuknade via nationella register.
– Insulinresistens och inflammation är starka och oberoende riskfaktorer för utveckling av hjärtsvikt, och de förefaller vara inblandade i den tidiga processen som leder fram till hjärtsvikt. Om fynden kan bekräftas i andra studier kan de komma att ha stor klinisk betydelse, eftersom de kan erbjuda nya sätt att arbeta förebyggande för att förhindra uppkomsten av hjärtsvikt, säger Erik Ingelsson.
Den tidigare kända kopplingen mellan fetma och hjärtsvikt verkar till stor del bero på just insulinresistensen. Dessutom visar Erik Ingelsson att inflammation kan öka risken för hjärtsvikt, oberoende av tidigare kända riskfaktorer, inklusive hjärtinfarkt under uppföljningstiden. Tidigare kända riskfaktorer för hjärtsvikt bekräftas i undersökningen, och en låg betakaroten-nivå samt en ökad apolipoprotein B/A-I-kvot konstateras vara oberoende riskfaktorer för hjärtsvikt.
Avhandlingen visar också att säkerheten av hjärtsviktsdiagnosen i svenska slutenvårdsregistret tycks vara lägre än för andra hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Om man bara inkluderar fall från internmediciniska och kardiologiska kliniker eller bara fall med hjärtsvikt som huvuddiagnos, är säkerheten jämförbar med ovan nämnda diagnoser.

Kontaktinformation
Erik Ingelsson kan nås på tel, 018-17 76 62 eller via e-post: Erik.Ingelsson@pubcare.uu.se