Pressmeddelande om Gentekniknämndens konferens om Livsmedel, genetik och genteknik
Belgian Blue är ett resultat av vanlig avel. Med genteknik får vi möjligheter att vara mycket mer precisa och dessutom mer djurvänliga, säger anhängarna. Miljörörelsen däremot, som vill ha stopp för all kommersiell odling av genmodifierade grödor, menar att gentekniken är i grunden artskild från traditionell bioteknik. Deltagarna i debatten om GMO, genetiskt modifierade organismer, har olika ståndpunkter.
Men vad är åsikter och vad är fakta?
Hör framstående forskare, myndighetsrepresentanter, intressenter som konsument- och producentorganisationer med flera i morgon, den 28 september, när Gentekniknämnden samlar ett flertal experter i Riksdagshuset för en populärvetenskaplig konferens om genteknikens roll för framställning av livsmedel och för livsmedelskontroll.
Vad är vinsten med genmodifierade grödor?
Oftast är det producenter som gör vinst av genmodifierade grödor. Företag som Monsanto tillverkar raps som tål just det bekämpningsmedel man själv tillverkar. Åkern kan besprutas, ogräset dör medan rapsen står kvar och frodas utan konkurrens. Risken är att bonden blir beroende av ett enda företag, hävdar kritikerna.
– Samtidigt skulle de fattiga i tredje världen kunna ha mycket att vinna på gentekniken om den gav dem ris, kassava och hirs som bättre tålde magra jordar och insektsangrepp, tror Ewa Rabinowicz vid Livsmedelsekonomiska institutet. Men då krävs offentligt finansierad forskning.
Sven Lindgren från Livsmedelsverket tror att konsumenten kan vinna på ett ökat inslag av GMO i livsmedelsförsörjningen.
– Kvibilles cheddarost till exempel tar 18 månader att mogna. Lagringen är en betydande del av ostens pris. Använder man genmodifierade mikroorganismer i stället kan man sänka tiden till tre månader. Resultatet kan bli billigare ostar.
Hur kan gentekniken påverka hälsan?
Med genteknikens hjälp kommer vi att kunna hjälpa olika grupper av individer i deras livsmedelsval. Vi vet redan att fett och ”rött kött” kan påverka hälsan hos vissa grupper av konsumenter negativt. Vissa är känsligare än andra och borde därmed planera sin kost utifrån den kunskapen. Samma sak gäller för järnberikat mjöl, kvicksilver i fisk med mera. Olika grupper av individer har olika behov och med tillgänglig genteknik skulle man redan i dag kunna reglera sin kost för att uppnå en bättre hälsa.
– Konsumenterna och livsmedelsindustrin har och kommer fortsättningsvis att ha en nyktert och skeptisk inställning till gentekniken, inklusive nutrigenomics. Men om den nya tekniken börjar erbjuda verkliga förbättringar av konsumenternas livsvillkor och livskvalitet, då hoppas jag att den kan komma alla till del, säger Göran Hallmans, professor vid Umeå universitet.
Under ett liv exponeras vi via födan för avsevärda mängder DNA från andra organismer. Det mesta av detta DNA bryts ned och elimineras via tarmen. Men enstaka fragment kan ta sig in i kroppen. Jonas Blomberg, professor vid Uppsala universitet, har visat att DNA-fragment från kanin kunde påvisas i blodet hos personer som ätit kaninkött. Resultaten visar att tarmväggen inte är någon absolut barriär mot främmande DNA. Sannolikt medför det inga risker, men kunskapen om hur främmande DNA tas om hand i kroppen är ofullständig. Mer forskning behövs.
Ny DNA-baserad analysmetod snart på marknaden
En nyhet som presenteras på konferensen i morgon är att en svensk forskargrupp utvecklar ett elektriskt DNA-chip för identifiering av organismers egenskaper, som även kan göras batteridrivet. Den är snabbare än de analystekniker som finns på marknaden. I dag används främst traditionella odlingar i selektiva näringsmedier kombinerat med kemiska och immunologiska analyser. DNA-chipet kommer att underlätta identifieringen av mikroorganismer på genetisk nivå, genom att korta identifieringsprocessen eftersom man till exempel kan ta med sig chipet ute i fält.
– Man kan konstatera att traditionell mikrobiologisk analys vanligen inriktar sig på identifiering av arter baserat på organismens utseende och biokemiska reaktioner, medan en analys av förekomsten av specifika gener kommer att ge den mycket mer exakta information som ofta krävs, säger Sven-Olof Enfors, professor vid KTH.
En rapport från konferensen kommer att tas fram och läggas ut efter årsskiftet på Gentekniknämndens hemsida: www.genteknik.se
Konferensen arrangeras av Gentekniknämnden i samarbete med Sällskapet riksdagsmän och forskare, Vetenskap & Allmänhet, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska Institutet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen, Statens veterinärmedicinska anstalt, BioteknikForum, Jordbruksverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Forskningsrådet Formas, VINNOVA, Karita Research, Stockholm Environment Institute.
För mer information kontakta:
Birgit Postol, Gentekniknämnden, tel. 08-508 846 32 eller e-post genteknik@genteknik.se
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet, tel. 070-224 38 95.
Gentekniknämnden har till uppgift att genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden skall därvid beakta vikten av att ett gott forskningspolitiskt klimat upprätthålls. Gentekniknämnden har också till uppgift att sprida kunskap om den gentekniska utvecklingen.
