Noggrann kontroll av blodsocker livsviktigt för hjärtsjuka diabetiker
Diabetes innebär ökad risk för utveckling av kranskärlssjukdom. Dessutom ökar dödligheten och sjukligheten för de diabetiker som drabbas av kranskärlssjukdom. För att minska riskerna för patientgruppen är det är det viktigt att blodsockernivåerna kontrolleras noga. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Leg sjuksköterska Ann-Marie Svensson har bland annat i sin avhandling studerat journalerna från samtliga diabetespatienter som mellan 1988 och 1998 vårdades på hjärtintensiven vid Östra sjukhuset i Göteborg för ”mindre” hjärtinfarkter och så kallad instabil kranskärlssjukdom.
Resultaten i Ann-Marie Svenssons avhandling visar att diabetiker med höga sockernivåer i det akuta sjukdomsskedet hade större risk att dö under sjukhustiden, efter 30 dagar och upp till två år efter insjuknandet. Resultaten visar också att lågt blodsocker medförde en ökad risk för att diabetespatienten med instabil kranskärlssjukdom dog under sjukhusvistelsen.
– Även om det är viktigt att intensivt behandla för höga blodockernivåer i samband med hjärtinfarkt, är det synnerligen viktigt att inte behandla så intensivt att för låga blodsockernivåer nås. De låga nivåerna kan vara lika farliga som de kraftigt förhöjda nivåerna, säger Ann-Marie Svensson.
I avhandlingen har hon också undersökt diabetessjukdomens betydelse för långtidsprognosen för patienter med akut hjärtinfart i Minnesota, USA och i Göteborg, Sverige. Studien omfattade 3 824 patienter. Av dessa var 734, 19 procent, diabetiker som fått akut vård under två tidsperioder, 1990-1991 och 1995-1996. Långtidsuppföljning påvisade att dödligheten var lägre, både i USA och i Sverige under den senare tidsperioden.
– Orsaken till detta kan vara att behandlingen av kranskärlssjukdomar har blivit betydligt bättre under det senaste decenniet. Dels har den medicinska behandlingen förbättrats genom nya och effektivare läkemedel, dels har användningen av ballongvidgning och bypasskirurgi ökat, säger Ann-Marie Svensson.
Ett annat tydligt resultat i avhandlingen är att de diabetiker som drabbades av kärlkramp eller hjärtinfarkt dessutom behövde större vårdinsatser.
– Under en sjuårsperiod efter det akuta insjuknandet i hjärtinfarkt eller kärlkramp behövde de upp till 50 procent fler vårddagar i jämförelse med hjärtsjuka utan diabetes, säger Ann-Marie Svensson.
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Diabetes mellitus and acute coronary syndromes. Prognosis and risk factors
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen skriven av:
Leg sjuksköterska Ann-Marie Svensson, telefon: 070-665 25 60, e-post: ann-marie.svensson@hjl.gu.se
Handledare:
Professor Mikael Dellborg, telefon: 031-343 40 00, e-post: mikael.dellborg@hjl.gu.se
