När makten blev synlig i Dalarna

Arkeologen Jonas M Nordin visar i sin avhandling vid Stockholms universitet att en feodal struktur formade landskapet – ett resultat som går emot tidigare uppfattningar att feodalismen inte nådde Dalarna och att landskapet därigenom skulle ha behållit något genuint svenskt.

Dalarna har länge ansetts utgöra modell för vad som var svenskt. I synnerhet under sent 1800-tal-1900-tal kom landskapet att lyftas fram som det genuint svenska. Kontinuitet mellan vikingatidens järnålderssamhällen och medeltiden samt en mer jämlik samfundsstruktur var några av de egenskaper som Dalarna ansågs ha. Man menade att feodalismens hierarkiska privilegiesystem gjort halt söder om Dalälven, vilket skulle ha kommit att innebära att Dalarna fick behålla något som uppfattades som ursprungligt svenskt.

I kontrast till dessa uppfattningar visar arkeologen Jonas M Nordin genom en kartläggning av rika, tidigare i det närmaste okända, källmaterial från medeltiden att en feodal struktur kom att prägla södra Dalarna från 1300-talets mitt och genom hela medeltiden. Kungamakten allierade sig med inflytelserika människor i lokalsamhället och byggde borgar. Först en i Hedemora, därefter en utanför nuvarande Borlänge. Borgarna fyllde en viktig funktion i ett symboliskt maktövertagande av det ditintills förhållandevis självstyrande landskapet. Som militära befästningar var borgarna inte vidare effektiva, utan fungerade främst som påkostade jättekulisser i landskapet. De kunde skrämma och imponera, men inte mycket mer.

Uppförandet av dessa kulissborgar låg också i linje med ett medeltida förhållningssätt till makt och våld. Utövandet av makt var under perioden en fråga om vad Jonas M Nordin beskriver som ”hegemoniska ambitioner”. Det vill säga de syftade till att få folk att uppfatta eliternas maktsträvanden som legitima utan större inslag av faktisk våldsutövning. I Dalarna, som var en medeltida utkant av den framväxande svenska staten, blev dessa hegemoniska strävanden tydligare än på många andra håll i det medeltida Norden.

Genom de borgar som byggdes på 1300-talet skapades möjligheten för eliten att senare bygga egna palatsmiljöer. Dessutom uppfördes i kraftfältet kring borgarna Dalarnas första stad, Hedemora, och kort därefter Sveriges nordligaste kloster, Gudsberga cistercienskloster.

Doktorsavhandlingens titel: När makten blev synlig – senmedeltid i södra Dalarna.

Disputationen äger rum fredag den 7 oktober 2005 kl 13.00 i Botaniska institutionens hörsal, Lilla Frescati, Stockholms universitet. Fakultetsopponent är filosofie doktor Martin Hansson, Smålands museum.

Avhandlingen kan beställas från Arkeologiska institutionen vid Stockholms universitet, 08 – 16 20 00.

Kontaktinformation
Jonas Monié Nordin är verksam vid Riksantikvarieämbetets kontor i Örebro och bor i Enköping. Han nås på tfn 073-507 25 27, e-post jonas.m.nordin@ark.su.se.