Ätproblem vid barncancerbehandling kräver kombination av åtgärder

Barn som insjuknar i cancer har i regel ett normalt näringstillstånd vid diagnosen, men den intensiva cellgiftsbehandling som de genomgår kan ofta ge biverkningar som medför ätsvårigheter. Detta kan leda till undernäring, vilket också påverkar behandlingen negativt.

I avhandlingens inledande delstudie registrerades kostintaget under tre veckor med cellgiftsbehandling för nyinsjuknade barn i åldern 5-16 år. Den visade att det genomsnittliga ätandet under barnens sjukhusdagar endast gav 58% av rekommenderat intag enligt Svenska Näringsrekommendationer (SNR). Efter denna kartläggning genomfördes ändrade måltidsrutiner på avdelningen med ökat urval populära rätter, energirika mellanmål och näringsdrycker samt mer flexibla mattider. Detta utvärderades i en uppföljande delstudie, som visade att det genomsnittliga energiintaget från mat och dryck fortfarande var lågt. Den visade också att när ordinerat näringsstöd inräknades så nådde barnen i undersökning upp till i genomsnitt 91% av rekommenderat näringsintag.

I ytterligare en delstudie, som omfattade intervjuer, visades att smakförändringar var den av barn och föräldrar oftast nämnda orsaken till ätproblem. Barnen och föräldrarna nämnde dessutom en allmän avsmak för mat, illamående och smärta som viktiga orsaker. Barn- och sjuksköterskorna ansåg att illamående, allmän sjukdomskänsla och vårdmiljön var viktigast. Resultaten av ett smaktest som gjordes på de 10 äldsta av de intervjuade barnen och friska kontroller, visade att smakförändringarna var påtagliga. Det betyder att många cancersjuka barn under en behandlingsperiod inte kan förväntas tillgodose sitt energi- och näringsbehov enbart via mat och dryck.

Slutsatsen är att de nya måltidsrutinerna hade liten betydelse för barnens ätande, men en större medvetenhet på vårdavdelningen om näringsfrågor resulterade i effektivare stöd. Det krävs en kombination av åtgärder med hänsyn till barnens preferenser och aversioner kompletterat med ordinerat näringsstöd.

Inger Skolin är född och uppvuxen i Stockholm. Hon har arbetat som barnsjuksköterska vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, där datainsamlingen är gjord. Sedan 2001 arbetar hon som universitetsadjunkt vid sjuksköterskeprogrammet, Karolinska Institutet i Huddinge. Hon nås på tel. 08-524 837 66 (arb.) samt e-post inger.skolin@pediatri.umu.se eller inger.skolin@ki.se.

Avhandlingen försvaras fredagen den 2 december vid Inst. för klinisk vetenskap, pediatrik, och har titeln Nutritional consequences in children undergoing chemotherapy for malignant disease.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 135, allmän medicin, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är docent Yigael Finkel, Karolinska Institutet, Solna.