Vilka stödjer ”grön” elproduktion?
I en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet har doktoranden Kristina Ek tittat närmare på vilka förutsättningar det finns för att uppnå den politiska målsättningen att öka användandet av el från förnyelsebara källor.Forskningsstudien försöker bland annat klarlägga på vilket sätt de personer som säger sig vilja betala ett högre pris för så kallad grön el skiljer sig från dem som inte vill det.
Kristina Eks doktorsavhandling The economics of renewable energy support – med vilken hon disputerar fredagen den 25 november – omfattar tre olika enkäter som gått ut till svenska hushåll.
Den ena fokuserar som sagt på hur de personer som säger sig vara beredda att betala mer för så kallad grön el skiljer sig från dem som inte vill, men också på vilka motiv som ligger bakom beslutet att stödja eller inte stöjda grön elproduktion.
– Den typiska ”gröna” elkonsumenten är en relativt ung kvinna med ett uttalat miljöintresse, hon upplever att grön el är mer miljövänlig än el som inte är miljömärkt och hon säger sig också känna ett personligt ansvar för att bidra till ökad produktion av förnyelsebar el, säger Kristina Ek.
– Även när det gäller el som producerats i vindkraftverk är yngre personer med uttalat miljöintresse mer positiva än personer som inte uttrycker samma intresse för miljöfrågor.
Trots att svenska elkonsumenter uppfattar vindkraft som en relativt miljövänlig energikälla har även vindkraft negativ miljöpåverkan, framför allt på landskapsbilden. Enligt Kristina Eks studie uppfattas dock vindkraft producerad till havs som mindre störande än vindkraft producerad på land nära kusten eller i fjällområdena, och stora vindkraftsparker på land upplevs som värre än enstaka turbiner eller mindre grupper av vindkraftverk.
– Vilka motiv som har betydelse för den uttalade viljan att stödja produktionen av förnyelsebar elektricitet beror dock också på i vilket sammanhang frågan ställs. Om valet inte enbart gäller att frivilligt bidra själv genom att betala ett högre pris för elen, utan att ta ställning för eller emot ett system som innebär att alla elkonsumenter får betala mer för elektriciteten för att stödja ökad produktion från förnyelsebara källor – då verkar det vara andra motiv som dominerar, säger Kristina Ek.
I det senare fallet – att acceptera eller inte acceptera ett system som om det införs innebär dyrare el för alla konsumenter – så har inte den egna uppfattningen om vad som är miljövänligt eller inte, eget miljöintresse eller personligt ansvar betydelse i samma utsträckning. I stället betonas det kollektiva ansvaret för samtliga elkonsumenter och en vilja att bidra och ”dra sitt strå till stacken”, dock under förutsättningen att alla andra också gör det.
Kontaktinformation
Upplysningar: Kristina Ek, tel. 0920-49 23 01, kristina.ek@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 , lena.edenbrink@ltu.se
