Nytt ljus på Västra arméns revolt och väg till Stockholm 1809
1809 revolterade trupper ur västra armén i Karlstad och tågade mot Stockholm för att göra statskupp. Marschen var ett svar på den svenske kungen Gustav IV Adolfs oförmåga att leda landet i kriget 1808.Genom att studera revolten som en process har Mats Hemström i sin avhandling fått en mer komplett bild än vad som tidigare framträtt av västra arméns aktioner. Han disputerar den 2 december 2005 vid Uppsala universitet.
1800-talets början var en tid av krig och oroligheter i Europa. Det blev
allt svårare för de enväldiga kungarna att legitimera sin makt given av
Gud. Genom franska revolutionen 1789 och de efterföljande krigen skapades omvälvande samhällsförändringar, som även kom att påverka Sverige. Landet drogs 1808 in i ett krig mot Ryssland, Frankrike och Danmark/Norge. Kriget gick dåligt för svenskarna och kungen, Gustav IV Adolf, ansågs av ledande militärer och ämbetsmän bära ansvaret.
Mats Hemström undersöker i sin avhandling hur revolten förbereddes, hur marschen till Stockholm genomfördes och vad som sedan hände med revoltarmén. Han har studerat händelseförloppet som en politisk process där fokus lagts på hur revoltarméns officerare kom överens om att handla, hur de lyckades övertala kollegor till att medverka samt hur de fick med sig soldaterna och andra som var nödvändiga för revolten och marschen.
– Revolten och marschen blev möjlig tack vare kombinationen av kungens bristande legitimitet i den brytningstid som rådde i Europa och det som officersrörelsen skapade av situationen. Officersrörelsens förmåga att lösa de logistiska problemen spelade också en viktig roll, säger Mats Hemström.
Officerare och manskap anslöt sig frivilligt och officersrörelsens
värderingar och uppfattningar visade sig ha en resonansbotten i den
aktuella tidens politiska kultur.
Genom att studera revolten 1809 som en process, målar Mats Hemström en mer komplett bild än vad som tidigare framträtt av västra arméns aktioner. Det nya perspektivet innebär att ny kunskap nåtts om orsaker till revolten och hur den inleddes, om förhållandet mellan västra armén och den nya regimen, och hur officersrörelsen upphörde.
Perspektivet genererar också nya frågor om revolter och statskupper för
framtida forskning.
– Genom att ställa frågan hur en revolt börjar och genomförs flyttas
fokus från utlösande orsaker till att se revolten som en politisk process.
På detta sätt kan vi lära oss mer om varför vissa revolter och statskupper lyckas medan andra misslyckas, säger Mats Hemström.
Kontaktinformation
Mats Hemström kan nås på tel 018-471 15 40, hem 026-13 21 40, mobil 070-35 75 076, e-post mats.hemström@hist.uu.se
