Psykiatriska avdelningar ofta låsta trots frivilligt vårdade patienter
I sin avhandling finner Kristina Haglund att en femtedel av 193 psykiatriska avdelningar var låsta en särskild dag trots att ingen av patienterna vårdades enligt någon tvångsvårdslag. Både patienter och personal vittnar om att de låsta dörrarna begränsar patienternas självförtroende och har en negativ emotionell påverkan. Kristina Haglund disputerar vid Uppsala universitet den 14 december.
Psykiatrisk vård har inslag av kontroll och begränsning av frihet. Det förekommer att patienter övertalas till medicinering, övervakas i samband med medicinering och tvingas till medicinering. Vid slutenvårdsavdelningar kan entrédörrar vara låsta vilket gör patienter helt beroende av personal för att kunna lämna avdelningen.
Syftet med Kristina Haglunds avhandling var att undersöka patienters och personals uppfattningar om att få respektive ge medicin och att vårdas respektive arbeta vid en psykiatrisk avdelning. Ett underliggande syfte var att undersöka om patienter eller personal upplever tvång. Studierna genomfördes genom observationer, intervjuer och frågeformulär. 46 patienter och 57 anställda har intervjuats.
Resultaten visar att de flesta patienter upplever tvångsmedicinering som kränkande och obehaglig såväl fysiskt som psykiskt. Patienter, men inte sjuksköterskor, ansåg att det fanns alternativ till tvångsmedicineringen. Att få mer information om hälsotillståndet och medicinen, mer övertalning för att ta medicinen och att avvakta med medicinen angavs som några alternativ. Endast tre av 11 intervjuade patienter lämnade ett retroaktivt samtycke till tvångsmedicineringen.
Kristina Haglund undersökte även hur många psykiatriska avdelningar som var låsta en särskild dag. Av 193 avdelningar var tre fjärdedelar låsta. En femtedel var låsta trots att ingen patient på avdelningen vårdades enligt någon tvångsvårdslag.
– Personalen måste då låsa upp dörren för den som vill gå ut eller in, men både personal och patienter uppgav att det innebar ett extraarbete för personalen. Det är anmärkningsvärt. Sysslan att öppna dörren för patienter och besökare måste organiseras så att det blir en viktig del av personalens arbete och inte innebär något obehag för patienter eller besökare, menar Kristina Haglund.
Både patienter och personal uppgav att låsta dörrar begränsar patienters självförtroende och ansvar, upplevs emotionellt negativt och innebär att patienterna blir beroende av personalen. Båda grupperna menade dock att låsta dörrar även hade positiva effekter genom att utomstående inte kunde komma in och att vården blev effektivare och tryggare, exempelvis genom att vissa patienters impulser kontrollerades.
Kristina Haglund är sjuksköterska och anställd som klinisk adjunkt vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Kristina Haglund kan nås på tel 018-611 52 02, 070-514 96 84 eller e-post kristina.haglund@uaspsyk.uu.se
