Socialpolitisk syn i olika länder speglas i socialpedagogutbildningarna
På Irland måste klienten själv begära hjälp vilket skapar distans mellan socialpedagog och klient, medan det socialpolitiska systemet i Norge är mer likt det svenska. I Holland råder en mer individualistisk hållning, med många olika system, beroende på religioner och subkulturer. Det finns en stark koppling mellan ett lands socialpolitik och dess socialpedagogiska utbildningar, visar en ny avhandling från Malmö högskola.
Pelle Hallstedt och Mats Högström, verksamma inom Socialt arbete vid Hälsa och samhälle, har nyligen disputerat på en avhandling där de undersöker och jämför socialpedagogutbildningarna i holländska Nijmegen, norska Lillehammer och irländska Sligo. Avhandlingen visar att det finns en stark överensstämmelse mellan respektive stats intentioner med socialpolitiken och utbildningens konstruktion av socialpedagogiken, förhållandet mellan socialpedagogen och klienten.
– På Irland har man ett system där man måste begära hjälp av staten för att få det, säger Mats Högström. I utbildningen i Sligo speglas detta system i en klar distans mellan socialpedagogen och klienten.
Det norska socialpolitiska systemet är mer likt det svenska.
– Det finns en tanke om allas värde och alla har t ex rätt till barnbidrag oavsett behov, säger Mats Högström. I utbildningen i Lillehammer framställs därför socialpedagogen och klienten som två parter i en jämlik relation.
Den socialpolitiska synen i Holland är mer individualistisk, det finns egentligen många olika system beroende på religioner och subkulturer.
– Följden blir att man i utbildningen i Nijmegen strävar efter att få fram starka socialpedagoger, som kan slå sig fram på en mångfacetterad arbetsmarknad, säger Pelle Hallstedt.
Avhandlingen visar också på en tydlig koppling mellan utbildningarnas pedagogiska utformning, många gånger initierad av starka lärargrupperingar, och bilden av socialpedagogen och klienten.
– Hur man bygger upp undervisningen skapar en viss hållning hos studenterna, säger Pelle Hallstedt. Den pedagogiska strukturen under utbildningen finns med och påverkar det socialpedagogiska arbetet efter utbildningen. Studenterna är i en klientsituation under studietiden och hamnar sedan i en lärarsituation när de kommer ut i arbete som färdiga socialpedagoger.
Utbildningarna i Sligo, Lillehammer och Nijmegen är sinsemellan ganska olika men uppvisar vissa gemensamma drag. I Lillehammer och Sligo läggs stor tonvikt på det akademiska innehållet, medan man i Nijmegen valt en annan strategi för att bygga upp det som är centralt för alla tre utbildningar, den professionelle socialpedagogen.
– I Nijmegen är utbildningen mer professionsstyrd, mer styrd av det praktiska fältet, säger Pelle Hallstedt. I Sligo är inriktningen mer samhällsplanerande, att utreda människors behov. Professionen är svag där och man arbetar för att stärka den.
Mats Högström tror att det finns risker med en för stark professionalisering.
– Inställningen kan bli retrospektiv och konserverande. Studenterna lyssnar på de yrkesverksamma för att få reda på hur man gör och får se hur det är och varit. Ju mer akademisk utbildningen är, desto större blir förändringsbenägenheten.
Tankarna på vad avhandlingen skulle handla om dök upp redan 1996, när Sverige inte varit med i EU så länge.
– Det övergripande syftet då var att se vad EU-inträdet betydde för möjligheterna att arbeta runt om i Europa och att se om socialpedagogutbildningarna i olika länder var lika och kompatibla, säger Pelle Hallstedt.
Pelle Hallstedt och Mats Högströms avhandling har titeln ”The Recontextualisation of Social Pedagogy – A study of three curricula in the Netherlands, Norway and Ireland”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Pelle Hallstedt, 040/665 74 60 eller Mats Högström, 040/665 74 09.
