Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 december 2005

Ny avhandling: Pusseldeckaren och besvärjandet av ondskan i folkhemmet

Detektivromaner speglar ofta samtiden. I en ny avhandling från Lunds universitet visar litteraturvetaren Sara Kärrholm hur femtiotalets pusseldeckare fungerade som moraliska berättelser där detektiven arbetade för det godas seger över det onda som hotade att tränga igenom idyllen.

Vår tid brukar beskrivas som en ny guldålder för deckarboksförfattare. Den första inträffade mellan 1945 och 1965, då den så kallade pusseldeckaren utvecklades. En genre som karakteriseras av att den sätter själva deckargåtan i centrum. Läsaren engageras i gåtans lösning och lite tid ägnas åt sidoberättelser och psykologiska beskrivningar av huvudpersonen.

– Deckargenren speglar sin samtid tydligare än andra litterära genrer, säger Sara Kärrholm.
Under femtiotalet hade det kalla kriget påbörjats och spioner upplevdes som ett hot mot den svenska idyllen. Detektiven Allmänheten blev ett vedertaget begrepp och folk uppmanades att hålla ögon och öron öppna eftersom de hotfulla avvikarna ansågs finnas där man minst anade dem.
– Till skillnad från huvudpersonerna i exempelvis anglosaxiska detektivromaner så skiljde sig inte de svenska detektiverna från gemene man, säger Sara Kärrholm. Detektiverna var helt vardagliga människor som genom att lägga ihop olika pusselbitar lyckades sätta fast mördare och avvikare. De fungerade som moraliska förebilder som speglade samhällets föreställningar kring gott och ont och den lilla människans potential att utverka stordåd.

Man kan även läsa ut andra samhälleliga diskurser i pusseldeckarna. Under femtiotalet var folkhemsbygget inne i ett intensivt skede. Samarbete och delaktighet var ledord, både män och kvinnor skulle engageras för att hålla borta en hotfull omvärld.

Sara Kärrholms disputerade den 10 december med avhandlingen Konsten att lägga pussel. Deckaren och besvärjandet av ondskan i folkhemmet. Avhandlingen ingår i ett samarbetsprojekt mellan historiker och litteraturvetare som heter Kalla Krigets berättelser och finansieras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse.

Kontaktinformation
Sara Kärrholm nås på telefonnummer 046-222 84 74, 046-33 54 61 eller e-post sara.karrholm@litt.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera