Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 december 2005

Förändrade beslutsprocesser ska ge fler miljöanpassade transporter

Det finns många bra förslag om åtgärder för att uppnå mer miljöanpassade och hållbara transporter, men de flesta av dem realiseras aldrig, trots att politiker och praktiker har de bästa ambitioner. I ett nytt forskningsprojekt ska forskare därför försöka ta fram förbättringsåtgärder och rekommendationer till beslutsfattare som underlättar för dem att fatta beslut i sådana frågor.

Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, planerar att finansiera projektet med 49 miljoner kronor under sju år med start 1 januari 2006. Koordinator är Lunds universitet, som bidrar med flera olika forskargrupper till det tvärvetenskapliga samarbetet. Arbetet har redan rönt stort intresse hos politiker- och tjänstemannakåren.

– Vårt arbete ska resultera i en rad olika slags rekommendationer. Det kan handla om strukturella juridiska förändringar. Kanske vinner viss bebyggelseplanering på att hanteras på regional istället för kommunal nivå. Kanske kan beslutsunderlag i transportsektorn utformas så att långsiktiga konsekvenser framstår tydligare, kanske bör inbyggda konflikter mellan t ex industripolitiska och miljöpolitiska ställningstaganden visas tydligare inför vissa typer av offentliga beslut, berättar Karin Brundell-Freij, lektor i Trafikteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

– Det kan också handla om bättre beslutsstöd, som kan ge mer trygghet för politiker och tjänstemän på olika nivåer. Många politiker tvekar t ex att införa vägavgifter därför att de befarar att åtgärden skulle drabba ”svaga grupper”, till exempel ensamstående mammor. Ofta är sådana misstankar ogrundade. Då skulle beslutet kunna underlättas om man redan från början särredovisat förslagets påverkan för olika grupper, förklarar hon.

Arbetet är angeläget, inte minst då transportsektorn är källan till många miljöproblem och är den sektor som står för den största ökningen av koldioxid-ustläppen. Just klimatproblematiken är av överordnad betydelse i projektet, men även andra typer av åtgärder och trafikproblem ingår – trängsel, buller, social rättvisa och till och med trafiksignaler.

Forskarna kommer att djupstudera ett tiotal historiska och aktuella praktikfall, från flera olika perspektiv, t ex EU:s direktiv om att öka användningen av biobränslen för att därigenom minska oljeberoendet. Med ett brett perspektiv förväntar man sig att hitta gemensamma, generiska problem.

Totalt 31 ansökningar inkom för 1 ½ år sedan till Mistras utlysning om miljöanpassade och hållbara transporter. Uppdraget gick till Lunds universitet efter flera urvalsomgångar. Projektet är planerat att pågå i sju år, med en första utvärdering efter tre år.

Mistra har även beviljat två övriga, mindre ansökningar, att ingå under samma paraply som s k satellitprojekt, nämligen Göteborgs universitet som skall studera individers och organisationers föreställningar om hållbara transporter och Sveriges Lantbruksuniversitet som skall studera hur man bättre kan hantera ansvaret för natur- och kulturvärden när man planerar och bygger vägar och järnvägar.

I projektet ”Impact” (IMplementation Paths for ACTion towards sustainable mobility), deltar:

Lunds universitet:
– Statsvetenskap
– Trafikplanering
– Miljö- och energisystem
– Miljöledning / service management

Malmö Högskola, Lärarutbildningen (Idrottsvetenskap)

Konsultföretaget Trivector Traffic, Lund

Transportökonomisk Institutt (TÖI), Oslo, Norge
Danmarks Miljöundersökelser (NERI), Roskilde, Danmark
Institute for Transpor Studies (ITS), vid Universitetet i Leeds, Storbritannien

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Brundell-Freij, univlektor i Trafikteknik, 046-222 91 39, 070- 631 07 90, Karin.Brundell-Freij@tft.lth.se eller Lars J Nilsson, professor i Miljö- och Energisystem, Lars_J.Nilsson@miljo.lth.se, 046-222 46 83

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera