Ny syn på cancer

– Med detta påstående menar vi inte att den traditionella synen på cancer som resultat av genetiska förändringar är fel, men att ”epigenetiska” förändringar är minst lika viktiga och att dessa kommer först, säger professor Rolf Ohlsson vid institutionen för Fysiologi och Utvecklingsbiologi vid Evolutionsbiologiskt centrum.

Epigenetiska förändringar handlar inte om förändringar i arvsmassans DNA-sekvens utan om förändringar vad gäller när, var och hur arvsanlagen uttrycks. Man vet redan att epigenetiken griper in i, inte bara cancer, utan också en mångfald andra sjukdomar hos människan, som till exempel psykiatriska sjukdomar, fetma och födelsedefekter. Epigenetiska förändringar kan exempelvis inaktivera arvsanlag som bromsar cancer (tumörsuppressorgener) och/eller aktivera arvsanlag som ökar risken för cancer (onkgener).

– Celler som härbärgerar epigenetiska förändringar kan se helt normala ut – men om man tittar noga på cellens epigenetiska status finner man subtila förändringar som predisponerar för cancer, säger Rolf Ohlsson.

– Eftersom epigenetiska förändringar i normala celler ger en ökad cancerrisk bör det kunna bli möjligt att upptäcka cancer tidigt och behandla patienter innan tumören utvecklats, ungefär som kardiologer kan behandla hjärtsjuka patienter med kolesterol-sänkande medel.

Ohlsson och hans kollegor föreslår att cancer generellt utvecklas via en trestegsprocess. Enligt denna modell initieras de flesta cancerformer med en epigenetisk förändring i särskilda arvsanlag som kallas för tumorpromoter-gener i organspecifika stamceller. Detta leder till en mera okontrollerad tillväxt av stamceller som i en andra fas bäddar för en mutation, exempelvis genetiska förändringar i tidiga stadier av leukemi. I den förhärskande cancermodellen anses detta vara det första steget i canceromvandlingen. I den tredje fasen samverkar genetisk och epigenetisk instabilitet vilket accelererar utvecklingen av cancer.

– Många av egenskaperna i utvecklade tumörer, som till exempel förmågan att bilda metastaser, kan finnas redan i de stamceller som ger upphov till primärtumören, säger Ohlsson.
– Större uppmärksamhet borde ges vad som verkar vara normala celler eftersom dessa är uppenbara måltavlor för epigenetiska förändringar och därmed viktiga måltavlor för förebyggande åtgärder och diagnos.

Författarna till översiktsartikeln är Andrew Feinberg (Johns Hopkins Medical School, Baltimore), Rolf Ohlsson vid Uppsala Universitet och Steven Henikoff, (the Howard Hughes Medical Institute at the Fred Hutchinson Cancer Research Center, Seattle).

Kontaktinformation
För mer information kontakta Rolf Ohlsson på 070-425 02 31 eller Rolf.Ohlsson@eb.uu.se