Flyktingmottagande förvärrar psykisk ohälsa
Flyktingar som massevakueras har ofta upplevt svåra trauman som dödshot och tortyr. En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar nu att det mottagande flyktingarna får i Sverige många gånger förvärrar deras psykiska ohälsa. Särskilt drabbade är de som under lång tid tvingas leva i ovisshet om framtiden.
– Resultaten styrker att det just är de flyktingar som väntar på uppehållstillstånd och lever utanför samhället, utan skolgång, arbete och permanent bostad, som mår sämst. Samtidigt är tillgången till hälso- sjukvård som mest begränsad för denna grupp marginaliserade flyktingar, säger Göran Roth, forskare vid Institutet för psykosocial medicin (IPM) och Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
– Jag hoppas att mina rön kan bidra till en bättre och mer anpassad sjukvård för en svårt utsatt grupp människor, säger han.
Med hjälp av frågeformulär, kliniska bedömningar och biologiska variabler har Göran Roth studerat den psykiska ohälsan hos ett urval personer med Kosovoalbanskt ursprung som massevakuerades till Sverige 1999. Deltagarna i undersökningen var mellan 18 och 65 år gamla. De kartlades vid ankomsten och har följts upp efter 3, 6 och 18 månader. Vid den sista uppföljningen hade en del av gruppen valt att återvända till hemlandet och den uppföljningen gjordes därför i både Kosovo och Sverige.
Studien visar att posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och aggressivitet bland massevakuerade ökar över tid, samtidigt som känsla av sammanhang (KASAM) minskar. Personer med PTSD – diagnostiserad både kliniskt och med hjälp av frågeformulär – hade signifikant lägre nivåer av stresshormonet kortisol än de som inte hade PTSD. KASAM samvarierade negativt med depressionssymtom. Men stark KASAM utgjorde inte ett skydd mot senare depressioner, vilket i studien tolkas som att stressfaktorer efter evakueringen även bröt ner KASAM.
Personer med depression hade ofta en social dysfunktion och självmordstankar. Aggressivitet var knutet till både depression och PTSD och var särskild uttalad hos personer med båda diagnoserna.
– Mina undersökningar visar att traumarelaterad psykisk ohälsa i flyktinggrupper är både svår och viktig att diagnostisera och kräver specifika diagnostiska instrument. Trauma både före och efter flykten har stor betydelse för den psykiska hälsan hos flyktingar. Resultaten bör ha konsekvenser för både behandling och utbildning men har också politiska och etiska implikationer, säger Göran Roth.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Göran Roth, tfn 08-578 371 11, mobil 070-604 03 31,
e-post goran.roth@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
