Ett steg framåt mot etanolproduktion i Borås
Borås satsar på produktion av etanol och biogas i stor skala. För att förverkliga dessa planer bedrivs en intensiv forskning kring återvinning av avfall på Institutionen Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås. Nyligen beslutade Borås Energi att bygga en testanläggning för etanolproduktion utifrån avfall.
Sedan flera år tillbaka har Ingenjörshögskolan nischat både utbildningar och forskning mot området energi och avfall under begreppet ”Waste Refinery”. Flera professorer och doktorander är engagerade inom områdena biogas, etanol, biopolymerer, el, värme, kyla och logistik.
Världsledande centrum Ingenjörshögskolan, som ingår i nätverket Centrum för energi- och materialåtervinning (CEM), tillsammans med bland annat Sveriges Provnings- och forskningsinstitut (SP), Borås Energi AB, gatukontoret och näringslivet, vill att Borås ska bli ett världsledande centrum för forskning och utveckling av metoder för återvinning av avfall, Waste Refinery. Ett första steg mot en storskalig produktion av etanol och biogas i Borås är det projekt som Ingenjörshögskolan, SP och Borås Energi genomför i form av en testanläggning vid Ryaverket. Här ska man arbeta fram en metod för att finfördela material som inte låter sig brytas ner så lätt, för att sedan kunna utvinna etanol. Den anläggning för el och fjärrvärme som används på Ryaverket idag börjar bli till åren och Borås Energi planerar att byta ut den. – Målet är att ha en ny förbränningsanläggning för fjärrvärme och el i drift 2012. Samtidigt som detta är aktuellt är det allra bästa – om det bli en etanolfabrik – att den ligger nära en anläggning som kan leverera värme i form av ånga och den bör också ligga nära en anläggning som kan ta emot restprodukter från etanoltillverkningen för att kunna förbränna dessa, säger Gunnar Peters, vd på Borås Energi AB.
Nya arbetstillfällen
Ingenjörshögskolans vision är att de två anläggningarna byggs i Borås. – Vi har räknat på en etanolanläggning med en omvandlingskapacitet för 200 000 ton etanol per år och ett el- och värmekraftverk skulle kunna hantera 400 000 ton biomassa per år, förklarar Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik. Han räknar med att det finns kapacitet för två miljoner ton biomassa och tiotusentals ton avfall, som kan vara lämpligt för dessa processer, i närområdet. En tänkt marknad för etanolen är hela västra Sverige, men även plastindustrin är en framtida marknad där alltfler går över till produktion av bioplast. Ingenjörshögskolan har också gjort en förstudie tillsammans med Tranemo kommun där man tittat på möjligheterna att bygga en anläggning för produktion av biogas ur kogödsel. Denna skulle kunna vara i drift inom några år och kunna ta hand om 16 000 kubikmeter gödsel per år. Denna anläggning skulle enligt förstudien kunna hamna i Månstad. Om anläggningarna blir av kan de generera i hundratals arbetstillfällen.
Text: Solveig Klug
Kontaktinformation
Professor Mohammad Taherzadeh
Tfn: 033- 435 59 08
eller 070-7171032
e-post: mohammad.taherzadeh@hb.se
