Behandling mot cancer i urinblåsan kan förbättras

Cancer i urinblåsan drabbar årligen cirka 2 000 personer i Sverige. Sjukdomen kan antingen växa endast i de ytliga cellagren eller tränga ned i muskulaturen. I det senare fallet är överlevnaden bara 50 procent på fem år. Sedan 1997 rapporteras alla nya fall av urinblåsecancer i Sverige till ett kvalitetsregister, vilket innebär att det nu börjar bli möjligt att få en överblick över hur det gått för patienterna.

Truls Gårdmark har gjort en sammanställning av hur urologer i Sverige behandlade icke muskelinvasiva tumörer, de som inte trängt ned i muskulaturen, under de tre första månaderna efter diagnos åren 1997-2001. Han har också undersökt om behandlingen kan kopplas till patienternas överlevnad. Resultaten visar att en stor del av patienterna med de allvarligaste formerna av icke muskelinvasiva tumör inte fick någon tilläggsbehandling i form av blåssköljningar, så som rekommenderas. Detta varierade i olika delar av landet. Variationerna i behandling kunde dock inte kopplas till överlevnaden (sambanden var inte statistiskt signifikanta). Yngre behandlades i större utsträckning än äldre och det var vanligast med behandling under observationsfasen.

– Det behövs en längre uppföljning för att få säkra resultat. Men det är tydligt att rekommendationerna inte följs överallt, säger Truls Gårdmark.

– Att äldre behandlas mindre ofta än yngre kan möjligen bero på att behandlingarna kan vara ganska ansträngande.

Han har vidare jämfört de långsiktiga effekterna (10 år) av de två vanligaste metoderna för urinblåsesköljning mot cancer: det immunstimulerande tuberkulosvaccinet BCG, som numera rekommenderas mot svårare former, och cellgiftet Mitomycin-C. Resultaten påvisar dock ingen skillnad mellan metoderna vad gäller prognos eller dödlighet. Truls Gårdmark undersökte därefter funktionen hos ett nytt och mindre biverkningsdrabbat cellgift, gemcitabine, och visar att det gav effekt på tumörer i urinblåsan.

– Men detta var en fas-1-studie med få patienter. Det behövs studier med fler patienter för att säkert slå fast om medicinen har bättre effekt än de som används i dag, säger han.

Trots operationer och blåssköljningar kan patienter drabbas av mer djupväxande och spridda cancertumörer. Prognosen är då avsevärt sämre. Truls Gårdmark har undersökt hur en receptor (signalmottagare), HER2, uttrycks på tumörcellytan med tillhörande dottertumörer. Resultaten visar att en majoritet hade ett ökat antal receptorer på sin yta.

– Detta öppnar för möjligheten att utveckla målsökande radioaktiva antikroppar mot HER2 för att på så sätt kunna både diagnostisera och därefter döda cancern effektivt även om den är spridd, säger Truls Gårdmark.

Detta har man nu arbetat vidare med inom forskargruppen, med lovande resultat.

Kontaktinformation
Mer information: Truls Gårdmark, mobil: 070-654 43 42 eller via e-post: Truls.Gardmark@surgsci.uu.se