Om svenska kvinnor som konverterat till islam
I avhandlingen Vi blev muslimer, Svenska kvinnor berättar får vi möta svenska kvinnor som konverterat till islam. Den är skriven av Madeleine Sultán Sjöqvist inom ämnet religionssociologi och försvaras vid Uppsala universitet den 12 maj.
Materialet i studien består av intervjuer med svenska kvinnor som berättar om sin konversion. Madeleine Sultán Sjöqvist har ställt frågor om hur de uppfattar sitt religiösa engagemang och sitt liv som muslimer i ett västerländskt samhälle.
Informanterna beskriver sin konversion och sin nya religiösa tillhörighet som en process. Madeleine Sultán Sjöqvist analyserar denna process utifrån tre teman: Mötet med islam och muslimer, jämförelse mellan det gamla och det nya sammanhanget, samt konversionen. Huvuddelen i avhandlingen består i att beskriva och tolka informanternas förståelse av denna process i relation till religionssociologiska frågeställningar.
Föreställningar muslimskt familjeliv var viktiga när informanterna beskrev sitt religiösa engagemang. De poängterade särskilt att islam står för jämlikhet mellan människor i allmänhet och mellan könen i synnerhet. Men de betonade också att islam står för det goda patriarkala familjelivet och att kvinnor skall lyda sin make. En del i avhandlingen ägnas därför åt en analys av informanternas förståelse av muslimskt familjeliv, kvinnors inflytande och antagonism mellan könen.
Studiens teoretiska sammanhang är religionssociologiskt och genusteoretiskt. Madeleine Sultán Sjökvist har tolkat den religiositet som kommer till uttryck i kvinnornas berättelser som en del av och en reaktion mot det senmoderna livets villkor. De gör öppna och reflexiva tolkningar av vad ett muslimskt engagemang innebär, men strävar samtidigt mot de ”rätta” svaren; ett fastnaglande av vad kön, familj, samhälle och religion ”är”.
– Jämlikhet och rättvisa mellan könen betonas av konvertiterna samtidigt som de menar att kvinnor ska lyda sin make om de ska leva ”rätt” enligt islam. Det märks en spänning hos kvinnorna mellan att lyda och ett religiöst engagemang som uttryck för kvinnlig befrielse. De säger sig bli fria som kvinnor eftersom de uppfattar sig som befriade från den utseendefixering de ser runt omkring sig i samhället, samtidigt som frihet för kvinnor endast kan fås inom ramen för en patriarkal familjemodell, säger Madeleine Sultán Sjöqvist.
Avhandlingen: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=6790
Kontaktinformation
Mer information: Madeleine Sultán Sjökvist, tel: 018-471 21 93 eller Madeleine.Sjoqvist@teol.uu.se
