Perestrojkan orsakade rysk identitetskris
Vad händer med ett samhälle som granskar sina egna grundvalar? Vad händer med framtiden när man vänder sig mot det förflutna? När Sovjetunionen föll samman i december 1991 rämnade också förutsättningarna för hur människor uppfattat framtiden och det förflutna. En okänd förståelsehorisont framträdde. Såväl maktens inbitna försvarare som regimkritikerna förlorade i ett enda slag den karta man orienterade sig efter. Kristian Petrov granskar i sin avhandling vad som hände med människorna i spåren av glasnost och perestrojka.
Med hjälp av glasnost och perestrojka försökte Michail Gorbatjov att reformera Europas sista imperium. Vilken position hade dessa begrepp i den sovjetiska moderniteten och vilken roll spelade de för utvecklingen av en föreställning om ett specifikt sovjetiskt eller ryskt postmodernt tillstånd?
I avhandlingen analyserar Petrov glasnost och perestrojka från 1800-talets början fram till Sovjetunionens fall. Samtidigt som dessa begrepp lanserades på bred front i slutet av 1980-talet blev konturerna av vad som kallas en rysk postmodernism tydliga. Avhandlingsförfattaren belyser sambandet mellan politiska ställningstaganden och apolitiska avståndstaganden. Han lyfter fram de spänningar som glasnost och perestrojka aktiverade i den sovjetiska moderniteten, som under denna tid förlorade sitt självförtroende.
Sovjetunionens fall innebar slutet på ett 74-årigt perspektiv. Åren 1985-1991 skiljer ut sig som en komprimerad och avgörande tid under den sovjetiska eran. Begreppen glasnost och perestrojka förlöste en ny och annorlunda framtid, samtidigt som de öppnade ett rum av tidigare undertryckta erfarenheter. Genom att fråga sig vilka erfarenheter som sammanfattades i dessa begrepp och vilka förväntningar de frigjorde, försöker författaren rekonstruera den sensovjetiska utvecklingen. Genom att frilägga den begreppsliga strukturen synliggörs väsentliga villkor för de politiska och ideologiska konflikter som utspelar sig i samhället.
Petrov visar i sin avhandling hur våra grundläggande begrepp påverkar den verklighet vi lever i samtidigt som begreppsanvändningen påverkas av sociala och psykobiografiska faktorer. Frågan om hur generationsidentitet skapas och vilken roll den spelar för vårt politiska agerande är central i avhandlingen. Är den ryska postmodernismen en kopia av ett västerländskt original eller är den tvärtom mer postmodern än sin post-moderna kusin? Avhandlingen utmynnar i frågor om huruvida den logik som den sovjetiska utvecklingen följde under Gorbatjov-eran har något att säga oss om vår egen framtid och den historia vi är en del av. I ljuset av den ryska postmodernismens idévärld ställs frågor om politikens förutsättningar i framtiden, om skillnaden mellan den opolitiske och den apolitiske och om man överhuvudtaget kan ställa sig utanför politiken.
Avhandlingens titel: Tillbaka till framtiden. Modernitet, postmodernitet och generationsidentitet i Gorbaèevs glasnost´ och perestrojka.
Opponent: Docent Per Månsson, Göteborg
Disputationen äger rum fredagen den 2 juni 2006 kl. 10.00
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Kristian Petrov, tel. 031-773 52 26,
mobiltel. 0703-96 95 81, e-post: kristian.petrov@sh.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
