Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

17 maj 2006

Vad betyder positiva attityder till skolan?

Idag har eleverna i år 6 mer positiva attityder till skolan än de hade i slutet av 1970-talet. Samtidigt har svenska elevers resultat blivit sämre under senare år. Det finns därför inget enkelt samband mellan elevers syn på skolan och de resultat som presteras där. Den största förbättringen i attityder gäller relationen till klasskamraterna. Det är tänkbart att den nuvarande läroplanen med rekommendationer om lärande genom samarbete har gynnat kamratrelationerna.

Mary-Anne Holfve-Sabel undersökte klassrumsmiljöerna i 78 skolklasser från Göteborg 2003 och jämförde dessa med en tidigare undersökning från 1967/68. Det visade sig att eleverna var mer positiva idag. Det var dock stora skillnader i attityder, arbetsklimat och sociala relationer i dagens klasser. Detta visar att skolan för närvarande inte uppfyller målen om att vara likvärdig.
Lärarens förmåga att hantera störningar och oro i klassen var av största betydelse för elevernas uppfattningar om läraren och arbetsmiljön. Också lärarens förmåga att tillsammans med eleverna skapa en förtroendefull, varm och mänsklig atmosfär hade mycket stor betydelse.
Lärarna såg elevers stress och trötthet, om de störde varandra och om de samarbetade, men de var mindre observanta på sina egna relationer med eleverna. Läraren skulle kunna dra stor fördel av att känna till sina elevers attityder till skolan, läraren och kamraterna.
Klassens sammansättning samt lärarens kännedom om de enskilda eleverna och förmågan att stötta dem som särskilt behöver detta är liksom förmågan att skapa struktur och ordning grundläggande för en god arbetsmiljö.
Närmare 1700 elever i år 6 i 30 Göteborgsskolor har undersökts tillsammans med sina 78 lärare. Svaren har databehandlats med en utvecklad statistisk metod vilken håller isär variation mellan enskilda elever och variationen mellan klasser. Metoden gör det möjligt att analysera äldre data och jämföra dessa med nutida.
Betydelsen av klassernas elevsammansättning och nätverken av kamrater liksom förekomst av segregation av enskilda elever och klasser behöver undersökas närmare.

Avhandlingens titel: Attitudes towards Swedish comprehensive school, Comparisons over time and between classrooms in grade 6.

Tid o plats för disputationen: fredagen den 2 juni 2006, klockan 10.00, Stora Hörsalen, Pedagogen, Mölndal.

Kontaktinformation
Författare: Mary-Anne Holfve-Sabel, tel 031-7732255
e-post: ipdmarya@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera