Polisutredares känslor och motivation kan påverka utredningen
Hittills har man haft liten vetenskaplig insikt i brottsutredares bedömningar och beslut. I sin avhandling undersöker Karl Ask dessa processer genom en serie experiment. Resultaten pekar på att ovidkommande faktorer såsom polisutredares känslor och motivation kan påverka tolkningen och värderingen av bevismaterial.
Förundersökningar kring brott sker ofta under inflytande av olika former av krav, såsom tidspress, normer inom polisens arbetskultur och förväntningar från media och allmänheten. Dessa krav kan skapa en konflikt mellan målsättningarna att å en sidan göra så korrekta och objektiva bedömningar av ett ärende som möjligt, och att å andra sidan nå snabba resultat och ”lösningar”. I två av studierna i Asks avhandling undersöktes polisers bedömningar av bevismaterial under sådana förhållanden. Man fann bland annat att behovet att nå ett snabbt resultat ökade risken för att utredare låser sig vid sin ingångshypotes i ett ärende och tar mindre hänsyn till bevis som kommer fram i ett senare skede av utredningen. Denna motivation tycks också leda till en minskad benägenhet att upptäcka information som talar emot den egna hypotesen.
Brottsutredare stöter dessutom ofta på händelser som väcker starka negativa känslor, till exempel en brutal misshandel eller ett tragiskt familjeöde. I avhandlingen studerades hur sådana känsloreaktioner påverkar polisers tolkning av bevis i utredningen av ett våldsbrott, och man fann att nedstämda och arga poliser gjorde radikalt olika bedömningar av ärendet. De arga deltagarna visade stora likheter med de som i de tidigare studierna strävade efter ett snabbt resultat, eftersom de i hög grad låste sig vid sitt första intryck av ärendet. Nedstämda bedömare var däremot mottagliga för information som kom fram i ett senare skede av utredningen. Även vittnesmåls tillförlitlighet bedömdes på olika sätt av poliser i olika känslotillstånd. Nedstämda bedömare tog större hänsyn till den situation där vittnet observerat brottet än arga bedömare.
Genomgående i studierna fann man att ett och samma bevis bemöts på olika sätt beroende på om det talar för eller emot utredarens hypotes i ärendet. Objektiva fakta, såsom förhållandena under bevittnandet av ett brott, bedöms mer kritiskt då vittnesmålet strider mot utredarnas förväntningar än då det bekräftar dem. Detta tyder på att det finns ett betydande tolkningsutrymme förknippad med central information i polisutredningar.
Det har sedan länge varit känt att människors bedömningar och beslut påverkas av känslomässiga tillstånd, önskningar och behov. Avhandlingens slutsats är att polisers bedömningar inte är undantagna dessa universella fenomen. Resultaten pekar därför på behovet av att medvetandegöra dessa riskfaktorer och utveckla säkerhetsåtgärder för att minimera deras inflytande och därmed öka vår rättssäkerhet.
Avhandlingens titel: Criminal investigation: motivation, emotion and cognition in the processing of evidence
Fakultetsopponentens namn: Professor Saul Kassin, Williams College, USA
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 juni 2006, kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen
Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Karl Ask, tel. 031-841889(bost.), 031-773 1937(arb.)
e-post: karl.ask@psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
