Belastade hästmuskler kräver återhämtning

Hur glykogen bryts ner vid olika typer av arbete hos varmblodiga travhästar samt hur glykogen omsätts hos hästar med muskelsjukdomen PSSM, har veterinär Johan Bröjer vid SLU koncentrerat sitt forskningsarbete kring.

Onsdagen 24 maj presenterade han sin doktorsavhandling på institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.

Glykogen är en upplagringsform av energi i musklerna som byggs upp från blodsocker. När hästen sedan arbetar bryts muskelglykogen ner till socker i muskelfibern.

-Glykogen används i alla former av muskelarbete, såväl i ett snabbt arbete som i långsamt på längre sträckor. Glykogenomsättningen har en mycket central roll för hästen, och jag har studerat hur glykogen omsätts i kroppen på både friska och sjuka hästar.

-I forskningen har jag studerat hur glykogen bryts ner vid intensivt arbete på rullmatta men också under praktiska fältförsök på Wången. Dessutom har vi undersökt hur lång tid det tar för en varmblodig travare att åter bygga upp glykogen i musklerna efter att den utfört intervallträning i backe.

Johan Bröjer fann att under sådana förhållanden tar det minst 48 timmar innan koncentrationen av glykogen i muskulaturen når sin ursprungliga nivå.

– Det tar således minst två dygn för en travhäst att ladda upp energidepåerna i muskulaturen efter ett hårt träningspass med intervallarbete.

Forskningen har också inriktats på hur glykogen omsätts hos quarterhästar med muskelsjukdomen polysaccharide storage, (PSSM). Sjukdomen orsakar en form av korsförlamning, som drabbar raserna quarterhäst, American paint horse och appoloosahästar. Dessa raser är vanligast i USA men ökar i antal även i Sverige.

-Sjukdomen är ärftlig och har varit känd i USA sedan början av 1990-talet. Det är en kanadensisk veterinär, Stephanie Valberg, numera verksam vid University of Minnesota, som har gjort de grundläggande studierna kring PSSM. Hon har också, tillsammans med Birgitta Essén-Gustavsson här vid SLU, varit min handledare under studierna.

Det är framför allt de snabba muskelfibrerna av typ II som drabbas av stor inlagring av glykogen. Hästarna drabbas av kramper i sina muskler redan efter mycket lätta ansträngningar.

– I mina studier har jag tagit muskelbiopsier, små bitar av musklerna, i total vila och efter ett mycket lätt arbete på rullmatta. Hästarna har fått växla mellan skritt och trav i intervaller om två minuter under totalt 20 minuter.

De flesta hästar med PSSM får korsförlamning flera gånger under ett år, men det finns också individer som inte är så allvarligt drabbade och endast får lättare muskelkramper någon enstaka gång per år. Sjukdomen kan ses hos äldre föl men vanligen debuterar problemet hos häst mellan två och fyra år.

-Forskningen har hittills inte kunnat hitta någon specifik behandling. Det man oftast rekommenderar är att hästarna, efter att det akuta skedet läkt av, behöver regelbunden träning, daglig utevistelse samt att man ersätter så stor del som möjligt av kraftfodergivan med fett.

-Min forskning är endast ett mycket litet steg på vägen för att förstå den här sjukdomen, säger Johan Bröjer, och jag hoppas att synen på aveln med de här hästarna förändras. Sjukdomen nedärvs med en recessiv gen, d v s, vissa hästar som bär på genen visar inga symptom.

-Har man en häst med PSSM ska man inte avla på den eftersom man då sprider genen för sjukdomen. I dag vet vi att sjukdomen är ärftlig men vi vet inte vilken gen som är drabbad, och det finns ännu ingen DNA-test för att diagnosticera PSSM.

Johan Bröjer försvarade sin avhandling Proglycogen and Macroglycogen in Equine Skeletal Muscle – Response to Exercise in Standardbred trotters and in Horses with Polysaccharide Storage Myopathy den 24 maj 2006 vid SLU i Uppsala.
För mer information, kontakta Johan Bröjer 0706-49 47 20