Kompisar och kamrater – ny avhandling om barns relationsskapande i vardagen
Barn spenderar större delen av sin vardag i grupp med jämnåriga barn. Detta är något som fortgår under en stor del av deras barn- och ungdomstid oavsett om de väljer det själva eller inte. Och det är tillsammans med andra barn de identifierar sig och socialiseras in i den kultur och i det samhälle de lever. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker pedagogen Maud Ihrskog vad det innebär att ha kompisar för barns identitetsskapande och socialisationsprocess.
Att verkligen se kompisrelationerna ur barnens perspektiv har varit oerhört viktigt för Maud Ihrskog. Hon har följt tio barn under två och ett halvt år, från de var 12 år och fram till de skulle fylla 15 år, och lärt känna dem genom informella möten på deras fria tid eller genom deras fritidsintressen och fritidsaktiviteter. Hon har också undersökt relationsskapandet i skolmiljön. Genom intervjuer, samtal och brevväxling har hon dokumenterat barnens erfarenheter av relationsskapande.
– Detta sammantaget har utgjort hela min databildning, berättar Maud Ihrskog. Genom att avkläda mig en vuxen roll, att inte vara en förälder eller pedagog upplever jag att jag kommit barnen nära och kunnat se verkligheten ur deras perspektiv.
Studien visar att relationer med andra barn är oerhört viktiga för såväl barnens identitet som deras socialisationsprocess. Relationsskapandet pågår överallt och hela tiden och det kan inte särskiljas i rum och tid. – Eftersom barnen tillbringar så stor del av sin tid i skolan är givetvis skolan en av de viktigaste platserna för relationsskapande menar Maud Ihrskog. Det är viktigt för pedagoger och andra vuxna att vara medvetna om och ta på allvar barnens ”arbete” med relationsskapande. Skolan har en mycket viktig uppgift även här.
Avhandlingen visar också att det finns en distinktion mellan kompisar och kamrater. En kompis är någon barnen har en närhet, tillit och ömsesidighet till. Någon de anförtror sig åt och som de känner sig bekräftade av och till och med känner sig älskade av. En ganska exklusiv relation. Kamrater däremot har de inte samma intimitet med. Kamratrelationerna är också fler, som t.ex. klasskamrater. Kamratrelationer behövs för att kunna skapa identifikation med flera och eventuellt för att kunna skapa nya kompisrelationer. Barnens socialisationsprocess gör att gruppen blir mycket betydelsefull, här söker de, förhoppningsvis tillsammans med en kompis, bekräftelse och i gruppen testas om de duger eller inte. Villkoren för att skapa relationer styrs till stor del av de vuxnas förhållningssätt och hur barnens och ungdomarnas vardagsliv är strukturerat.
När barnen går från olika skolstadium splittras ofta klasserna. Detta är något som skolan gör medvetet för att främja nya kamratrelationer. Men i en tid där barnen själva genomgår en förändring från barn till vuxen upplever de detta som en signal från de vuxna att kompisrelationerna inte är viktiga. Barnen lär visserligen känna nya kamrater, men de upplever att de inte lyckas skapa nya, nära kompisrelationer i de nya konstellationerna. Resultatet blir att vissa barn går miste om den viktiga känslan av att känna sig behövda och älskade av någon kompis.
Maud Ihrskogs yrkesbakgrund är fritidspedagog, hon har arbetat som lärarutbildare i Växjö sedan 1976 först som metodiklärare på fritidspedagogutbildningen på Lärarhögskolan och sedan som pedagogiklärare vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen” försvaras fredagen 2 juni, 2006, kl. 13:15. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är professor Gunilla Halldén, Linköpings universitet
Kontaktinformation
Kontakta: Maud Ihrskog, telefon: 0470-70 88 06 eller e-post Maud.Ihrskog@vxu.se.
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Praktiska upplysningar: Marianne Thureson, forskningssekreterare vid Institutionen för pedagogik, telefon: 0470-70 89 18
