Nya rön om stamceller kan ge kroppen hjälp till självhjälp
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en viktig mekanism som reglerar hur många nya celler som varje stamcell i tarmen ger upphov till. Studien presenteras i senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell.- I förlängningen kan det hjälpa oss att utveckla nya läkemedel mot exempelvis neurologiska sjukdomar och blodbrist, säger professor Jonas Frisén.
I de flesta organ i kroppen byts gamla celler kontinuerligt ut mot nya. Om det produceras för många celler kan det leda till överväxt och tumörbildning. Om det å andra sidan produceras för få nya celler kan det leda till att organ degenererar. Därför är det mycket viktigt att exakt rätt antal nya celler bildas.
Många svåra sjukdomar innebär just att kroppen går miste om celler. Detta gör det attraktivt att utveckla läkemedel som stimulerar nybildningen av celler, som i sin tur skulle kunna hjälpa kroppen att läka sig själv.
Man vet sedan tidigare att de nya cellerna ofta bildas av omogna celler som kallas stamceller, men det har inte varit kartlagt vilka mekanismer som avgör hur många nya celler som ska bildas. I den studie som nu presenteras i tidskriften Cell har dock stamcellsforskaren Jonas Frisén lyckats visa hur kroppens egna stamceller reglerar nyproduktionen av celler. Tillsammans med sitt forskarlag vid Karolinska Institutet och en amerikansk forskargrupp har Jonas Frisén identifierat en signalväg som reglerar hur mycket stamcellerna delar sig.
– När vi förstår hur cellproduktionen regleras ökar chanserna att ta
fram läkemedel som stimulerar kroppens nyproduktion av celler, säger Jonas Frisén.
Han hoppas att de nya rönen ska kunna användas för att utveckla läkemedel som stimulerar till exempel bildningen av nervceller vid stroke och Parkinsons sjukdom eller hudceller för sårläkning. Jonas Frisén är mest känd för sin forskning på stamceller i hjärnan. Denna nya studie är dock genomförd på stamceller i tarmen, ett av de organ i kroppen där celler omsätts snabbast.
– Dessutom vet vi att blod-, hjärn- och hudstamceller uttrycker de gener vi nu funnit vara viktiga i tarmen. Det antyder att mekanismen för cellproduktion kan se likadan ut i dessa stamceller, säger Jonas Frisén.
Nästa steg för Jonas Frisén och hans forskargrupp blir därför att studera hur blod- och hudstamcellernas nyproduktion går till.
Publikation:
”EphB receptors coordinate migration and proliferation in the intestinal stem cell niche”
Johan Holmberg, Maria Genander, Michael M. Halford, Cecilia Annerén, Mariann Sondell, Michael J. Chumley, Robert A. Silvany, Mark Henkemeyer och Jonas Frisén
Cell 16 juni 2006
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Jonas Frisén, tfn 08-52487562, 0704-45 11 42, e-post jonas.frisen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
