Samband funnet mellan ALS och andra nervsjukdomar

Flera svåra neurologiska sjukdomar som ALS, Alzheimer och Parkinsons sjukdom har kunnat kopplas till våra proteiner. I stället för att sköta sina normala uppgifter förlorar de formen, klibbar ihop och nervcellerna dör. Varför, och hur det går till, är fortfarande oklart då de inblandade proteinerna är svåra att studera. Klumparna av ihopklibbat protein ser dessutom ofta väldigt olika ut och utvecklas på olika sätt.

Professor Mikael Oliveberg och doktorand Anna Nordlund vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet har nyligen kommit runt problemet genom studier av det protein som orsakar den dödliga nervsjukdomen ALS. Proteinet kallas SOD och dess egentliga uppgift är att bryta ner skadliga syreradikaler. För detta behövs fyra metallatomer och för att kunna hålla fast metallerna har SOD-proteinet utvecklat långa öglor. Kostnaden för arrangemanget är dock mycket hög eftersom de långa öglorna samtidigt gör att proteinet blir fladdrigt och lätt förlorar sitt skyddande skal. När skalet glappar blottar SOD-proteinet sina inre feta delar och, eftersom fett dras till fett i molekylernas värld, ökar detta risken för att det ska klibba ihop.

De två forskarna har nu kunnat visa att det halvnakna SOD-proteinet är mycket likt de förstadier som tros ligga bakom en annan klass av proteinsjukdomar som Skelleftesjukan och Dialys Relaterad Amyloidos. Under dessa tillstånd ansamlas trådlika fibrer av vackert sammanflätade proteiner utanför nervsystemet. Ibland kilovis! Liknande fibrer hittas också i hjärnan hos patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

De nya forskningsresultaten visar att det finns ett underliggande samband mellan ALS och de andra proteinsjukdomarna även om de verkar ganska olika vid en ytlig betraktelse – de klibbiga förstadierna är mycket lika.

− Forskningen har tidigare tenderat att fokusera på olikheterna mellan de olika neurologiska sjukdomarna. Våra resultat visar att det snarare finns stora likheter mellan förstadierna av sjukdomar som ALS och Alzheimer. Förhoppningen är att upptäckten ska göra det möjligt att hitta gemensamma behandlingsmetoder för dessa nervsjukdomar som för närvarande är helt obotliga, säger Mikael Oliveberg.

Artikeln “Folding of Cu/Zn superoxide dismutase suggests structural hotspots for gain of neurotoxic function in ALS: Parallels to precursors in amyloid disease” är publicerad i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Science (PNAS).

Kontaktinformation: Anna Nordlund nås på tfn 070-3916639, Mikael Oliveberg nås på tfn 0730-753562. (Kontakta universitetets pressnummer, tfn 08-16 40 90 för bilder på artikelförfattarna).

Fakta om ALS (från Vårdguiden):
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en grupp neurologiska sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör, vilket leder till muskelförtvining och förlamning.
I Sverige insjuknar mer än 200 personer varje år i ALS. Vanligast är att sjukdomen bryter ut i 45-70-årsåldern. Risken att drabbas är något större för män än för kvinnor. I Sverige insjuknar mer än 200 personer varje år i ALS. Vanligast är att sjukdomen bryter ut i 45-70-årsåldern. Risken att drabbas är något större för män än för kvinnor.
Hos cirka tio procent av alla med ALS förekommer sjukdomen hos en närstående släkting. Sjukdomen kan börja smygande eller mer sällsynt plötsligt med svaghet i tungan, en hand, en arm eller ett ben. Någon botande behandling finns inte, men symtomen kan lindras med mediciner och hjälpmedel. Genomsnittlig överlevnadstid är idag omkring tre år, enstaka patienter lever mer än tio år med ALS.