Ny genetisk musmodell för Parkinsons sjukdom
Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare att förstå orsakerna bakom Parkinsons sjukdom. Hos möss har de kunnat efterlikna en störning i cellernas energifabriker – mitokondrierna – i just de nervceller som bildar signalsubstansen dopamin och som dör vid Parkinsons sjukdom.
– Sjukdomsförloppet hos dessa möss är till förväxling lik människans sjukdom, säger professor Lars Olson vid Institutionen för Neurovetenskap.
I den musmodell som forskarna har tagit fram klipps en gen kallad TFAM automatiskt bort ur arvsmassan endast i dopamin-cellerna. Utan TFAM kan mitokondrierna inte fungera normalt. Den så kallade andningskedjan fungerar inte som den ska och energiproduktionen sjunker kraftigt i dopamin-nervcellerna.
De nya mössen föds från friska, men genetiskt förändrade, föräldrar och utvecklar spontant sjukdom. Tidigare studier inom området har skett genom att forskarna tillfört nervgift. Men i detta fall utvecklar mössen sjukdomen under längre tid på samma sätt som människor, något som i sin tur kan underlätta fortsatt forskning kring nya läkemedel och andra terapier.
– Vi ser att de dopaminproducerande nervcellerna i hjärnstammen långsamt degenererar. I mikroskopet kan vi se att mitokondrierna är svullna och hur klumpar av ett protein, troligen alfa-synuklein, börjar inlagras i cellkropparna. Inlagringar av just detta protein i form av så kallade Lewy-kroppar är typiskt för sjukdomen hos människa, säger professor Nils-Göran Larsson vid Institutionen för Laboratoriemedicin.
Orsakerna till Parkinsons sjukdom har länge varit en gåta för forskarna. Såväl arv som miljö tycks spela roll, men på senare tid har ärftliga riskfaktorer fått allt större uppmärksamhet. Man har funnit att mutationer i en rad olika gener i vissa fall direkt leder till sjukdom, i andra fall ökar risken att insjukna. En minsta gemensam nämnare för flera av dessa gener är att de anses behövas för normal mitokondriefunktion.
– Precis som patienter kan mössen behandlas med l-dopa, ett förstadium till den förlorade signalsubstansen dopamin. Såväl symptomförlopp som hjärnförändringar hos denna mus liknar Parkinsons sjukdom bättre än andra djurmodeller. Detta stöder antagandet att genetiska riskfaktorer är viktiga, säger Nils-Göran Larsson.
– Liksom hos patienter dör dopamin-nervcellerna i dessa möss i en bestämd ordning. Vi hoppas musen ska hjälpa oss förstå varför vissa dopamin-nervceller är mer känsliga än andra så att vi ska kunna utveckla mediciner som fördröjer eller till och med hindrar nervcellsdöden, säger Lars Olson.
Projektet, som är ett samarbete mellan Nils-Göran Larssons och Lars Olsons forskningsgrupper och där professor Staffan Cullheims grupp bidragit med elektronmikroskopiska undersökningar, publiceras i dagarna i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS. Samarbete pågår även med professor Barry Hoffer vid National Institutes of Health i USA.
Publikation:
A pathophysiological link between respiratory chain dysfunction and parkinsonism with synuclein inclusions”
Mats I. Ekstrand, Mügen Terzioglu, Dagmar Galter, Shunwei Zhu, Christoph Hofstetter, Eva Lindqvist, Sebastian Thams, Anita Bergstrand, Fredrik Sterky Hansson, Aleksandra Trifunovic, Barry Hoffer, Staffan Cullheim, Abdul H. Mohammed, Lars Olson och Nils-Göran Larsson
PNAS, Early edition, juli 2006
För mer information om djurförsök: http://www.djurforsok.info
Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Professor Lars Olson, tfn 08-524 87050 eller 070-670 3388, e-post Lars.Olson@ki.se
Professor Nils-Göran Larsson, tfn 08-585 837 24, e-post Nils-Goran.Larsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, e-post Katarina.sternudd@ki.se
