Ny metod visar att hjärnbarkens nervceller inte förnyas
De flesta organ i din kropp dör och återföds ständigt en liten bit i taget. Om två år kommer till exempel alla de celler som bygger upp din lever ha ersatts av nya celler. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att det finns ett viktigt undantag – nervcellerna i hjärnbarken är desamma genom hela livet.
Att hjärnbarkens nervceller saknar förmåga att förnyas har många misstänkt under lång tid. Samtidigt har studier på apor och gnagare indikerat att hjärncellerna trots allt kan nybildas i däggdjur – och kanske då också i människan. Ett problem med rönen har dock varit forskningsmetoden. Det vanligaste sättet att mäta åldern på nervceller är synnerligen komplicerat, särskilt på människor, och leder dessutom till resultat som är osäkra och lämnar rum för kontroverser.
Förra året presenterade stamcellsforskaren Jonas Frisén vid Karolinska Institutet ett sätt att avgöra frågan med hjälp från oväntat håll: kärnvapenprovsprängningarna under kalla kriget. Det handlar om en variant av den välkända kol-14-metoden som tar fasta på att de atmosfäriska nivåerna av kol-14 hastigt ökade under kalla krigets provsprängningar för att sedan börja sjunka igen. Genom att jämföra halten av kol-14 i växt- och djurceller med halterna i atmosfären är det möjligt att med hög exakthet fastställa tidpunkten för cellers födelse.
Jonas Frisén har nu i samarbete med Peter Erikssons forskargrupp från Göteborgs universitet samt australiska och amerikanska forskare mätt halterna av kol-14 i nervceller från hjärnbarkens alla lober hos vuxna individer. Det visade sig att halterna av kol-14 i nervceller från hjärnbarkens samtliga delar var lika höga som halterna i atmosfären var vid individens födelse. Annorlunda uttryckt hade inga celldelningar ägt rum i hjärnbarken under individens livstid, räknat från kort efter födseln.
Forskarna understryker att metoden har vissa begränsningar. Det är möjligt att nybildade nervceller inte kan upptäckas om dessa har utgjort mindre än en procent av det totala antalet nervceller under individens liv. En annan möjlighet, som har indikerats vid försök på apor, är att nya nervceller kan födas men att de är tillfälliga och snabbt dör igen. Forskarna lämnar denna möjlighet öppen med reservationen att nybildade celler, om de har funnits, inte har levt längre än 4,2 månader. Studien utesluter inte heller att hjärnbarken har förmåga att bilda nya nervceller när den utsätts för patologiska situationer som stroke.
Andra studier visar att de flesta typer av vävnad har en förnyelsecykel av varierande längd. Cellerna som täcker insidan av magen lever bara några dagar, det yttre lagret av huden byts ut varannan vecka, medan skelettet tros vara helt förnyat ungefär var tionde år. Nu använder forskarna den nya metoden för att studera nervcellsnybildning i andra delar av hjärnan, både hos friska personer och vid sjukdomar.
Publikation:
Neocortical neurogenesis in humans is restricted to development”
Ratan D. Bhardwaj, Maurice A. Curtis, Kirsty L. Spalding, Bruce A.
Buchholz, David Fink, Thomas Björk-Eriksson, Claes Nordborg, Fred H. Gage, Henrik Druid, Peter S. Eriksson och Jonas Frisén
PNAS Online Early Edition, 7-11 augusti 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Jonas Frisén, Institutionen för Cell- och Molekylärbiologi,
tfn 08-524 875 62 eller 070 4451142, e-post Jonas.Frisen@ki.se,
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
