Människors sorg under kulturens starka tryck

Klangbotten i boken Oväntad död – förväntad sorg är berättelser från drabbade kvinnor. Den berättar om deras erfarenheter, men säger också något allmängiltigt om de sätt som död och sorg ges uttryck i Sverige idag. Britta Lundgrens perspektiv är etnologiskt och kulturvetenskapligt. Hon vill skapa en förståelse för vad som händer när människor skall fortsätta leva efter att ha drabbats av närståendes död.

– Det är angeläget att reflektera över sorgeprocesserna, säger Britta Lundgren, både teorierna om dem och hur sörjandet försiggår i vardagen. Döden nalkas eller döden rammar – den kommer in i vårt liv på olika sätt och följer människor på alla tider och alla platser.

När människor i boken berättar om sina upplevelser är det påfallande hur döden, trots sin iögonenfallande närvaro, ändå är fullständigt osannolik och omstörtande när den blir till verklighet i det enskilda levnadsödet. Britta Lundgren diskuterar därför både den närvarande och frånvarande döden för att förstå de kollektiva tankemönster som efterlevande aktualiserar i sina berättelser.

Forskning kring sorg och sörjande har dominerats av strömningar inom psykologi och psykiatri och koncentrerar sig på individernas känslor hellre än sociala och kulturella sammanhang. Men känslor är komplexa och människors upplevelser av sorg säger mycket om värderingar och trossystem som möjliggör och giltiggör denna sorts känslor. I varierande utsträckning möter de efterlevande utsagor, regler, förmaningar och påbud om hur man skall bearbeta, hantera och genomleva sorgen för att återfinna livets stadga.

– Det kulturella trycket kring sorg är starkt, ibland bedövande eller rentav förtryckande, förklarar Britta Lundgren. Sorgen har också en stark genusmärkning, det är kvinnors uttryck som huvudsakligen förmedlas och ibland förekommer också tydliga stereotypiseringar kring ”kvinnligt” och ”manligt” sörjande, stereotypiseringar som bidrar till att såväl kvinnors som mäns uttryck kring sorgen mäts och bedöms.

I studien diskuteras den terapeutiska kultur som i allt vidare utsträckning leder till att samhället och experter på olika sätt ges stort inflytande och stor tilltro när det gäller att hantera människors känslor. Har vi en övertro idag på att alltid kunna få hjälp eller guidning även i de svåraste av mänskliga erfarenheter? Leder i så fall denna övertro till att tilliten förläggs till myndigheter eller experter och vad händer då med tilliten till den egna personen och det nära sammanhanget, till de egna reaktionerna, handlingarna, tankarna?

Britta Lundgren är professor i etnologi vid Umeå universitet och dekanus vid dess humanistiska fakultet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad på det genusteoretiska fältet och Cultural Studies. Hennes doktorsavhandling (1990) hade titeln Allmänhetens tjänare. Kvinnlighet och yrkeskultur i det svenska postverket och senare har hon bland annat skrivit boken Den ofullkomliga vänskapen. En etnologisk studie av nutida vardagsrelationer (1995). Britta Lundgren har också varit redaktör för böckerna Akademisk kultur. Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning (2002), Bestämma, benämna, betvivla. Perspektiv på politik, kön och sexualitet (2001) samt Familj och kön. Etnologiska perspektiv (1999).

Oväntad död – förväntad sorg. En etnologisk studie av sörjandets processer är ett delresultat i forskningsprojektet ”Tillit under omprövning. Överlevnad efter våldsbrott, sjukdom och olycksfall” och är utgiven vid Carlssons bokförlag . För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Britta Lundgren på
tel 090-786 62 43, 070-651 68 22 eller e-post britta.lundgren@kultmed.umu.se