Husligt arbete osynligt i rättsliga sammanhang
I en ny rapport från IFAU kartläggs olika typer av hushållsnära tjänster. Arbete i arbetsgivarens hushåll befinner sig i arbetsmarknadens utkanter med osäkra anställnings- och arbetsvillkor.
Lagstiftningen om anställningar i arbetsgivarens hushåll skiljer sig från annan arbetsrätt på flera punkter: i) Arbetsgivaren är inte skyldig att ge skriftlig information om anställningsvillkoren, ii) arbetstiderna är längre, iii) det finns inga krav på saklig grund för uppsägningar, iv) inspektion av arbetsmiljön får bara ske på begäran. EG-direktiv har bevarat eller förstärkt skillnaderna mellan husligt arbete och annat arbete. Det finns inte heller några fackliga organisationer eller kollektivavtal på området. Bristande kunskap och information liksom bristen på tillsyn och sanktioner gör att lagstiftningen om husligt arbete är nästan osynlig i rättsliga sammanhang. En särskild lagstiftning, särskilda arbetstillstånd och särskild arbetsförmedling har bidragit till att arbete i hushåll inte ses som ett ”riktigt arbete”. I hushållstjänsteföretag däremot liknar villkoren annat arbete, men också där finns vissa skillnader.
God tillgång på arbetskraft
Reglerna om fri rörlighet för EU-medborgare ökar tillgången på arbetskraft för privata hushåll i Sverige, men det finns varken fackliga organisationer eller myndigheter som ställer några krav på anställningsförhållandena. För medborgare i andra länder krävs arbetstillstånd. Reglerna för arbetstillstånd för arbete i privata hushåll är idag i stort sett samma som för andra yrken. Ett undantag är arbetstillstånd för arbete som au pair, där den tillåtna arbetstiden är kortare, minimilönen lägre och tillståndstiden kortare än för andra yrken. Förmedlingen av hushållstjänster görs mest via privata förmedlingar, till exempel au pair-agenturer.
Hur många arbetar med hushållsnära tjänster?
Det är svårt att uppskatta antalet personer som arbetar med hushållstjänster, eftersom en stor del av arbetet utförs utan att arbetsgivaren betalar skatt eller sociala avgifter, men omfattningen är relativt stor och förefaller öka över tiden. Det är oftast fråga om enskilda personer som har ett avtal direkt med den som vill ha arbetet utfört, men dessutom finns det ett antal hushållstjänsteföretag med cirka 1 000 anställda. De anställda är ofta utrikes födda och nästan alltid kvinnor.
Kontaktinformation
Rapport 2006:7 ”Regleringen av arbetsmarknad och anställningsförhållanden för hushållstjänster” är skriven av Catharina Calleman, Juridiska institutionen, Umeå universitet, tel: 0733-16 06 95 eller 090-786 77 11, e-post: catharina.calleman@jus.umu.se
