Vad påverkar oss att vilja skänka pengar till välgörande ändamål?
Flodvågskatastrofen i Sydostasien skapade stora rubriker. Svenskarnas givmildhet slog rekord och inställningen till hjälporganisationer blev mer positiv. Idag är dock generositeten mätt i pengar tillbaka på samma nivå som tidigare. Hur ska insamlingsorganisationer kunna trygga långsiktiga hjälpprojekt och få oss att bli mer generösa? Dessa frågor studerar Anna Breman i sin doktorsavhandling, framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS).
− En faktor som är viktig för att vi ska skänka pengar är att vi vet att pengarna når fram, säger Anna Breman. Vi vill också kunna styra vad pengarna används till. Samtidigt är det viktigt att poängtera att generositeten inte ökar ju mer givaren känner till om mottagaren. Men förvånande nog är det många fadderorganisationer som ändå arbetar på just detta sätt.
Som individer tenderar vi generellt att skjuta upp kostsamma utgifter som vi betalar för idag, men som ger resultat först i framtiden. Detta beteende blir ett dilemma för välgörenhetsorganisationerna då många av deras projekt är av den arten att tydliga resultat inte märks på kort sikt. Exempel på sådana långsiktiga projekt är miljöarbete och utbildningsinsatser.
− Min studie visar att en lösning på detta problem är att be månadsgivare via autogiro att öka sina donationer från ett framtida datum, säger Anna Breman. De väljer då dessutom att höja månadsbeloppet betydligt mer än de som ombeds höja beloppet samma dag som de kontaktas av välgörenhetsorganisationen. Eftersom månadsgivare tenderar att ge pengar under flera år är denna lösning mycket lönsam.
Anna Bremans avhandling visar också att det finns en stark tendens till paternalism bland givare, det vill säga att givarna anser att de vet bättre än mottagarna, vad mottagarna behöver.
− Vi lät i ett experiment givare välja om de ville ge malariamyggnät eller pengar till mottagare i Zambia, berättar Anna Breman. Trots att givarna visste att mottagarna helst ville ha pengar var det ändå många fler som skänkte myggnät än pengar.
Du träffar Anna Breman på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg den 21 september i monter C01:30. Ett samtal med henne om avhandlingen ”The Economics of Altruism, Paternalism and Self-Control” äger rum kl. 14.30. Annas avhandling finns att beställa från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS, e-post: efi@hhs.se
Kontaktinformation
Anna Breman, institutionen för nationalekonomi vid HHS
Tel: 08-736 9275
E-post: Anna.Breman@hhs.se
