Klimatet inte enda problemet i energisektorn- bredare analysmetod i doktorsavhandling från KTH
I dag står klimatfrågan nästan ensam i fokus när energisektorn diskuteras. Därmed finns en risk att andra frågor hamnar i bakgrunden, vilket kan leda till att problemen bara förflyttas i tid och rum eller ersätts av ett annat. Det menar Rebecka Engström, forskare på KTH, som har undersökt hur mer genomgripande analysmetoder kan användas.
Rebecka Engström har använt en metod där befintlig statistik över direkt och indirekt miljöpåverkan kombineras med data från litteraturen för att utvärdera energisektorns påverkan på de svenska miljökvalitetsmålen. Att inkludera indirekta effekter genom så kallad miljösystemanalys, är ett delvis nytt sätt att se på en sektors miljöpåverkan.
– Ett sådant angreppssätt ger möjlighet att analysera frågorna på ett mer genomgripande sätt, så att problemen inte bara förflyttas och istället skapar problem på andra håll i världen eller för framtida generationer. Eller att ett problem reduceras medan ett annat istället ökar, säger hon.
Den insamlade informationen om utsläpp och resursanvändning kompletteras med metoder för att sortera och klassificera informationen, och för att värdera miljöproblem i förhållande till varandra för att avgöra vad som är viktigast. Det är metoder som brukar användas inom livscykelanalys men som här tillämpas på ett nytt sätt.
Genom att använda sådana metoder kan de viktigaste problemen identifieras, så att åtgärder sätts in där de har störst effekt. Riskerna med att fokusera hårt på enskilda frågor är att helhetsbilden inte blir korrekt, andra viktiga problem får stå tillbaka.
– Resultaten visar att förutom klimatfrågan så är även frågor som luftkvalitet och användning av hälso- och miljöfarliga kemikalier viktiga för energisektorn. De riskerar nu att alldeles komma bort i diskussionen, säger Rebecka Engström.
Med det miljösystemanalytiska angreppssättet finns också möjlighet att fånga upp potentiellt viktiga miljöfrågor för framtiden. En storskalig produktion av bioenergi kan tas som exempel från energisektorn.
– En övergång till en större andel bioenergi, som nu föreslås allt oftare, får konsekvenser för den biologiska mångfalden och annan miljöpåverkan som är kopplad till mark, till exempel övergödning och kemikalieanvändning. Det innebär att om klimatfrågan ensam får styra åtgärder inom sektorn riskerar vi att få andra svårlösta problem istället, förklarar Rebecka Engström.
Förutom energisektorn omfattar avhandlingen även en liknande analys för jordbrukssektorn. Avhandlingen är den första inom ämnesinriktningen miljöstrategisk analys.
Avhandlingens titel: ”Food, energy and the environment from a Swedish perspective”
Disputationen äger rum: fredag 6 oktober kl. 13.00 i sal M3, Brinellvägen 64, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt: Rebecka Engström, 08-790 7395, rebecka.engstrom@infra.kth.se
