Landerierna i Göteborgs stadsbyggande
Liseberg, Johanneberg och Bagaregården. Det är namnen på några av Göteborgs gamla landerier vars namn fortfarande lever kvar, nu med nya associationer. Andra, som Mariefred och Waterloo, har fallit i glömska.
I en ny doktorsavhandling vid Chalmers visar Gunilla Enhörning att landerierna spelade en väsentlig roll för hur staden byggdes ut i slutet av 1800-talet.
Redan vid Göteborgs grundande 1621 började så kallade landerier upplåtas. De var små jordstycken på stadens donationsjord utanför vallgraven, som stadens borgare fick arrendera. Det främsta syftet var att bruka jorden för det egna hushållet. Stadsborna var ända fram till 1700-talets slut i hög grad beroende av lantnäringarna.
Efterhand bebyggdes många av landerierna och en del av dem utvecklades även till påkostade och uppskattade sommarnöjen. Landerierna kombinerade därmed nytta med nöje, till skillnad från sommarvillor som bara var avsedda för rekreation och lantbruk där det enbart brukades.
Men när Göteborg behövde ny mark att bygga på var landeriernas saga all. Gunilla Enhörning har undersökt vad som hände.
– Jag var nyfiken på vad som hände då den gamla landeristrukturen och de nya stadsplanerna möttes, hur man tänkte, planerade och beslutade. Det första jag fick ta itu med var att göra en rejäl historik, för det fanns inte, säger Gunilla Enhörning.
Då den första stora stadsplanen utanför stadskärnan antogs 1866 började landerierna försvinna. Deras markområden blev parker eller bebyggdes och många av landeriernas mangårdsbyggnader revs, men vissa fick vara kvar. Ibland anpassades planerna efter landerierna så att nya gator tog extra krokar, vilka fortfarande kan ses i stadsbilden.
– Spåren av tidigare strukturer speglar gamla tiders sätt att leva och är en nyckel till hur samhället har utvecklats. Dessa har använts för att foga in mina exempel från Göteborg i ett generellt system så att jämförelser kunnat göras med andra städer, till exempel Rennes och Paris.
Avhandlingen, ”Landerierna i Göteborgs stadsbyggande” försvarades i september 2006. Den är skriven på svenska med en engelsk sammanfattning.
Kontaktinformation
Mer information:
Gunilla Enhörning, Stadsbyggnad, Institutionen för arkitektur, Chalmers, Göteborg, tel 031-772 24 57
unicorn@chalmers.se
Handledare: Gunilla Linde Bjur, bitr professor, Institutionen för arkitektur, Chalmers, Göteborg
Tel: 031 772 24 69
gunilla.bjur@chalmers.se
Vid önskemål om foton för publicering, kontakta Gunilla Enhörning eller Sofie Hebrand, Informationsavdelningen, tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
